Att ensidigt förlita sig på USA är inte hållbart i längden, anser Natochefen Mark Rutte inför veckans möte i Helsingborg. Ombalansering är alliansens nya modeord – även när det gäller Ukraina.
Inför sin avresa till Sverige beskriver Rutte veckans utrikesministermöte som ett avstamp inför sommarens Nato-toppmöte i Turkiet.
Både i Ankara i juli och i Helsingborg på torsdagen och fredag ligger fokus på att stämma av läget kring Natos höjda målsättning om att medlemsländerna ska lägga minst motsvarande 5 procent av bnp på försvaret.
– Frågan är inte längre om vi ska göra mer, utan hur fort vi kan göra det, säger Rutte.
Tillverka mer
Att få ökad fart på försvarsindustrin är också ett huvudämne.
– Vi måste tillverka snabbare och i större skala på båda sidor av Atlanten, säger generalsekreteraren.
Samtidigt tonar han ned oron för amerikanska trupptillbakadraganden från Europa och beskriver i stället läget som en pågående ”ombalansering”, som sker för att undvika att man förlitar sig på ett enda land – USA.
– Europa och Kanada rustar upp och som väntat anpassar sig USA, säger Rutte.
Modeord
Ombalanseringen – ”burden shifting” på engelska – är ett tydligt modebegrepp i Nato. USA:s president Donald Trump har länge krävt att övriga länder ska göra mer och har en varm anhängare i Rutte.
– Europa med Turkiet och Storbritannien har fler än 500 miljoner invånare . . och vi förlitar oss just nu överdrivet på en allierad med 350 miljoner invånare. Det är inte hållbart i längden, säger generalsekreteraren.
Själv vill han också gärna se en ombalansering när det gäller stödet till Ukraina, där Sverige är ett av de länder som sticker ut rejält genom att ge betydligt mer än vad andra gör.
Nej till Ukrainastöd?
Rutte har föreslagit att alla ska lägga motsvarande 0,25 procent av sin bnp på att stötta Ukraina – men verkar redan ha gett upp.
– Det är min roll ibland att lägga upp modiga förslag på bordet. Jag tror inte att det här kommer att accepteras. Men åtminstone har vi fått igång diskussionen, säger Nato-chefen i Bryssel.
