Det svenska värdlandsavtalet med Nato kan skjutas upp ett år.

Sverigedemokraterna gör gemensam sak med Vänsterpartiet och yrkar på en så kallad vilandeförklaring i riksdagen.

– Värdlandsavtalet riskerar urholka omvärldens förtroende för vår alliansfrihet. Vi kommer att rösta för en vilandeförklaring av ärendet, säger Mikael Jansson, riksdagsledamot för SD och ledamot i försvarsutskottet, till TT.

SD och V kommer att begära en vilandeförklaring, som är ett minoritetsskydd reglerat i regeringsformen. En vilandeförklaring går igenom om minst en sjättedel av riksdagsledamöterna stöder den.

SD och V har 48 respektive 21 platser av riksdagens 349, vilket alltså räcker för att skjuta upp värdlandsavtalet, som förutsätter ändringar i svenska lagar.

”Inskränker friheter”

Mikael Jansson säger sig ha svårt att förstå hur försvarsminister Peter Hultqvist (S) resonerar:

– Han är väldigt tydlig med ett nej till svenskt medlemskap i Nato, men samtidigt är han beredd att ingå en lång rad avtal som för oss väldigt nära Nato och som måste förändra synen på hur andra länder ser på oss, säger han och exemplifierar med Rysslands krigsplanering:

V motiverar sitt ställningstagande med att de lagförändringar som värdlandsavtalet kräver riskerar att inskränka fri- och rättigheter i grundlagen.

Om värdlandsavtalet skjuts upp försämras Sveriges möjlighet att skapa trovärdighet för sin säkerhetspolitiska linje, enligt Magnus Christiansson, Natoexpert och forskare vid Försvarshögskolan.

– Den bygger på att vi tar emot militärt stöd. Får man inte lagstiftningen på plats – hur man ska reglera hur det går till när utländska soldater kommer till Sverige – hänger meningen med doktrinen i luften.

Vad vill Sverige?

Christiansson påpekar att ett uppskjutet värdlandsavtal också skulle innebära ett stort nederlag för regeringen, och för försvarsminister personligen.

– Från Natos sida tror jag att det blir ett frågetecken: Vad vill ni egentligen?

Peter Hultqvist ger inga kommentarer om V:s och SD:s utspel. Hans pressekreterare Marinette Nyh Radebo påpekar att ärendet hamnar i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om yrkandena går igenom.

– Då kommenterar man det inte från regeringens sida. Man ska inte lägga sig i det helt enkelt, säger hon.

Hans Wallmark, riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson för Moderaterna, kallar det ”politiskt remarkabelt” att SD och V förenar sig i motståndet mot värdlandsavtalet.

TT: Vad betyder ett års försening för avtalet?

– Rent sakligt sett går det att hantera, vi har ju inte haft värdlandsavtal under många år, svarar han.

Kan gå till Lagrådet

Magnus Isberg, före detta kanslichef i konstitutionsutskottet, säger att det räcker med tio riksdagsledamöter för att yrka på att ett lagförslag ska vila i tolv månader. Men bara under förutsättning att det begränsar fri- och rättigheter i grundlagen.

– Det är lite överraskande att man skulle kunna tillämpa den här uppskovsregeln i ett sådant här ärende, säger han till TT.

Om KU inte anser att lagen begränsar grundläggande fri- och rättigheter går ärendet vidare till Lagrådet som gör en bedömning. Om rådet är av samma uppfattning som KU, att grundlagen inte inskränks, skjuts inte beslutet upp.

Beslutet om avtalet med Nato skulle ha klubbats i riksdagen den 25 maj.

Värdlandsavtalet

Samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd undertecknades den 4 september 2014. Avtalet omfattar principer för att basera Natostyrkor i Sverige och för svenskt stöd till styrkorna. Det innebär att Nato tillåts transportera helikoptrar, flygplan och fartyg på svenskt territorium. Natostyrkor kan bara placeras i Sverige efter svensk inbjudan. Värdlandsavtalet ger inte Natoländer rätt att placera kärnvapen på svenskt territorium. Avtalet innebär förändringar i olika svenska lagar. Natopersonal ska kunna ha immunitet och privilegier när det gäller till exempel skatter, tullregler och regler för bruk av fordon. De förändringarna kräver ett riksdagsbeslut. Avtalet är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2016. Källa: Regeringens proposition om samförståndsavtal om värdlandsstöd