Björnhonor med ungar söker sig till mänsklig bebyggelse för att skydda sina ungar. Det är en av lärdomarna från ett av världens mest långvariga forskningsprojekt. I 40 år har svenska och norska forskare följt mer än 900 björnar.
Det skandinaviska björnprojektet började 1984, men det var först i början av 1990-talet man insåg vikten av att följa björnarna under längre tid.
– Generationstiden hos björn är kanske tio år och de blir inte könsmogna förrän efter fem. Så ska man få ut någon information måste man följa dem under lång tid, berättar Jonas Kindberg som varit projektledare.
Dödar ungar
En sak man upptäckt är att infanticid, att döda ungar och sedan para sig med honan, förekommer bland björnarna. Det var något man hade svårt att få gehör för i forskarvärlden eftersom det inte setts i Nordamerika där man studerat björn mycket mer.
– Men det visade sig att det har väldigt stor betydelse för dödligheten hos ungar och vad björnhonorna har för strategier för att undvika det. Honor med små ungar befinner sig i parningstiden närmare människor och det gör de bara när de har ungar – för där finns inga stora hanbjörnar.
Det här är en upptäckt som är viktig för förvaltningen av björnstammen, förklarar Jonas Kindberg. När människor ser björn nära mänsklig bebyggelse på våren och försommaren och blir oroliga är det bra att veta att det sannolikt är en hona som försöker skydda sina ungar.
– De är ju egentligen bara där för att de är mer rädda för hanbjörnar än vad de är för folk.
Få ny information
Teknikutvecklingen har också gjort att man kunnat få information som inte var möjlig när projektet började. Information om var björnarna befann sig fick man i början med hjälp av halsband som var tvungen att gå ut med antenn och pejla in. På så sätt fick man kanske en eller två positioner i veckan. Nu kan man med hjälp av mobilnätet och gps-halsband få positioner när som helst.
– Nu har vi ju halsband som kan kommunicera med varandra, som vi kan sätta på dem och få en helt annan detaljgrad på information. Och med andra typer av sensorer, som hjärtfrekvensmätare kan vi se hur stresstemperatur och annat påverkar björnen.
– Hur mycket de störs, eller hur aktiva de är under olika delar av dygnet, är väldigt svårt att få fram om du inte får positioner från aktivitet från björnarna under hela dygnet.
Till exempel har man kunnat konstatera att björnarna blir mer nattaktiva i områden där det finns mer människor och under jakt- och bärplockningssäsongerna. De vill helst inte ha med oss att göra.
– I 80 procent av fallen som du faktiskt träffar en björn så vet du inte om det – för då har björnen upptäckt dig men inte du björnen. Det är sånt som kan vara bra för folk att veta och gör det kanske lite enklare för samexistensen.
