När Baltic Cable gick sönder sjönk elpriserna i södra Sverige. Haveriet visar hur svenska hushåll och företag får betala när vår billiga el kopplas samman med Europas dyrare och politiskt misskötta energisystem. Vänstern vill införa Sverigepriser genom nya regleringar. Det finns en enklare väg: bygg inte större handelskapacitet än Sverige faktiskt behöver.
Sedan slutet av juni har något intressant hänt på den svenska elmarknaden. Baltic Cable, den 600 megawatt stora förbindelsen mellan Sverige och Tyskland, har varit ur drift samtidigt som elpriserna i södra Sverige under stora delar av sommaren varit låga. En viktig förklaring är naturligtvis låg sommarförbrukning och periodvis mycket vind, men frånvaron av kabeln har också minskat möjligheten att exportera svensk el till den betydligt dyrare tyska marknaden. Enligt en bedömning som återges på sajten Kvartal skulle elpriset i södra Sverige under vissa dagar ha varit 30–50 öre per kilowattimme högre om kabeln fungerat.
Det intressanta är att detta knappast har varit en sommar med idealiska förutsättningar i det svenska kraftsystemet. Oskarshamn 3, Ringhals 3 och Ringhals 4 har under olika perioder varit helt eller delvis ur drift, Baltic Cable har varit borta och under delar av sommaren även Sydvästlänkens båda HVDC-förbindelser. Trots detta har Svenska kraftnät återkommande konstaterat att marginalerna varit goda och risken för effektbrist låg.











