Med utgångspunkt i det japanska fenomenet att sälja tillfälliga familjemedlemmar till främlingar, undersöker skribenten kommersialismen. Två klassiska böcker i ämnet är ”Upplysningens dialektik” samt ”Den narcissistiska kulturen”, och båda pekar på vad en skenande materialism kan leda till.
Nyligen hade komedin ”Rental Family” premiär, en film som handlar om en man i Tokyo som börjar arbeta med att spela främlingars familjemedlem. Det kan låta som en tragikomisk premiss för en film, men den bygger på ett fenomen som är stort i framför allt Japan, där företag säljer tillfälliga familjemedlemmar. Japan är ett land med ovanligt många ensamhushåll – över var tredje boende, men familjens status har ändå bestått i landet. De iscensatta familjemedlemmarna blir ett sätt att inte behöva erkänna sin ensamhet offentligt, men de fungerar också som sällskap.
Fenomenet har även tidigare gestaltats i film, bland annat i Werner Herzogs ”Family Romance, LLC” från 2019. I den filmen rör det sig om skådespelare, men filmen bygger på verkliga berättelser från ett företag som har samma namn som filmen. Vi följer en man från företaget som spelar far till en 12-årig flicka. De gör saker tillsammans, som att fotografera körsbärsblommor och åka ut på båtfärd. ”Fadern” rapporterar till flickans mor om hur deras möten går, och han visar då inte alls den varma personlighet som han har gentemot flickan. Eftersom mannen blir viktig för flickan, föreslår modern att han blir far till henne på riktigt, ett förslag som han dock inte går med på. Han börjar titta på möjligheten att iscensätta sin egen begravning, så att han kan sluta träffa ”dottern” utan att hon ska behöva känna sig övergiven av honom.
