Efter de senaste uppmärksammade morden i USA växer frågan om hur ett polariserat samhällsklimat kan få våld att framstå som en legitim del av den politiska kampen.
I slutet av augusti knivhöggs en ukrainsk kvinna oprovocerat till döds på en tunnelbana. En knapp vecka senare inträffade en masskjutning i en kyrka där två barn miste livet och ytterligare 17 personer skadades. Dessa tragedier väckte omfattande debatt och kopplades snabbt till den pågående debatten om brottsbekämpning, gränsskydd och ideologisk radikalism. Mordet på den konservativa profilen Charlie Kirk, som följde kort därefter, tycks dock ha varit droppen som fick bägaren att rinna över.
Vi har sett en massiv uppmärksamhet på dådet och den bakomliggande debatten, även internationellt. Anledningen till den stora uppmärksamheten i just detta fall är troligtvis att man i de tidigare fallen åtminstone har kunnat hävda att det rörde sig om slumpmässiga vansinnesdåd – en förklaring som här framstår som betydligt svårare, då omständigheterna i stället pekar mot ett överlagt politiskt mord.