loadingUnga kan drabbas hårt av att se klipp på hemska händelser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Unga kan drabbas hårt av att se klipp på hemska händelser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Mordet sprids i sociala medier – så drabbas unga

Patrik Dokk/TT

Mordet på den amerikanska konservativa profilen Charlie Kirk sprids ocensurerat i sociala medier. Föräldrar bör prata med sina barn om klippen, som lätt kan orsaka svåra, obehagliga känslor hos unga, säger experten Björn Tingberg.

På sociala medier som Tiktok finns en uppsjö av klipp på mordet, som filmades från flera vinklar. För den som tittar på tv eller läser tidningar på nätet är de värsta scenerna censurerade. Någon sådan kontroll märks inte i sociala medier.

Särskilt för barn kan det bli traumatiskt, säger Björn Tingberg, psykoterapeut med inriktning på barn och unga och verksam vid Ericastiftelsen.

– Man kan förstås drabbas av en obehagskänsla av att se det i realtid. Man blir rädd, får ångest. Det skapar existentiella frågor som kan vara påträngande, säger han.

Det kan förvärras av att de flesta ser sådana klipp när de är ensamma.

– Man kan också tänka sig en känsla av övergivenhet. Att man är ensam i problemet.

Viktigt prata med barnen

Så, vad kan man göra?

Som ungdom bör du prata om oron du känner med en förälder eller vuxen. Man kan även försöka begränsa flödet i sina appar och inte sitta ensam och titta på sådant material.

Den som är förälder bör försöka ha koll på vad ens barn gör på internet och fråga vad den är ute på för sidor. Men också prata med barnen om det de har sett och vad de känner.

– För att det inte ska bli en känsla av att de står själva i det, säger Tingberg.

Alla människor tenderar att själva fylla i sådant de inte får veta – men särskilt barn och ungdomar. Vuxna som har levt längre har en fördel och kan förstå sammanhang på ett annat sätt, säger han.

– En ung person i början av livet har inte all den kunskapen. Lyckorna fylls lätt i med eget material som bygger på fantasier och det man själv upplevt.

Kan skapa avtrubbning

De senaste åren har obehagliga klipp från krigs- och kriszoner som Ukraina och Gaza spritts vitt och brett i sociala medier.

Björn Tingberg säger att det verkar ha påverkat framtidstron negativt hos vissa unga. En annan potentiell effekt av att utsättas för sådant material är psykologisk avtrubbning.

– Ibland tycker jag att gränserna för våldshandlingar förflyttas till något som nästan blir normalt. Att det är hemskt med alla sprängningar och skjutningar – men att det är så vi har det. Det tror jag inte är bra.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingUnga kan drabbas hårt av att se klipp på hemska händelser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Unga kan drabbas hårt av att se klipp på hemska händelser. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Mordet sprids i sociala medier – så drabbas unga

Patrik Dokk/TT

Mordet på den amerikanska konservativa profilen Charlie Kirk sprids ocensurerat i sociala medier. Föräldrar bör prata med sina barn om klippen, som lätt kan orsaka svåra, obehagliga känslor hos unga, säger experten Björn Tingberg.

På sociala medier som Tiktok finns en uppsjö av klipp på mordet, som filmades från flera vinklar. För den som tittar på tv eller läser tidningar på nätet är de värsta scenerna censurerade. Någon sådan kontroll märks inte i sociala medier.

Särskilt för barn kan det bli traumatiskt, säger Björn Tingberg, psykoterapeut med inriktning på barn och unga och verksam vid Ericastiftelsen.

– Man kan förstås drabbas av en obehagskänsla av att se det i realtid. Man blir rädd, får ångest. Det skapar existentiella frågor som kan vara påträngande, säger han.

Det kan förvärras av att de flesta ser sådana klipp när de är ensamma.

– Man kan också tänka sig en känsla av övergivenhet. Att man är ensam i problemet.

Viktigt prata med barnen

Så, vad kan man göra?

Som ungdom bör du prata om oron du känner med en förälder eller vuxen. Man kan även försöka begränsa flödet i sina appar och inte sitta ensam och titta på sådant material.

Den som är förälder bör försöka ha koll på vad ens barn gör på internet och fråga vad den är ute på för sidor. Men också prata med barnen om det de har sett och vad de känner.

– För att det inte ska bli en känsla av att de står själva i det, säger Tingberg.

Alla människor tenderar att själva fylla i sådant de inte får veta – men särskilt barn och ungdomar. Vuxna som har levt längre har en fördel och kan förstå sammanhang på ett annat sätt, säger han.

– En ung person i början av livet har inte all den kunskapen. Lyckorna fylls lätt i med eget material som bygger på fantasier och det man själv upplevt.

Kan skapa avtrubbning

De senaste åren har obehagliga klipp från krigs- och kriszoner som Ukraina och Gaza spritts vitt och brett i sociala medier.

Björn Tingberg säger att det verkar ha påverkat framtidstron negativt hos vissa unga. En annan potentiell effekt av att utsättas för sådant material är psykologisk avtrubbning.

– Ibland tycker jag att gränserna för våldshandlingar förflyttas till något som nästan blir normalt. Att det är hemskt med alla sprängningar och skjutningar – men att det är så vi har det. Det tror jag inte är bra.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025