Kolera kännetecknas av svår diarré och uttorkning. Den orsakas av bakterien Vibrio cholerae som frigör ett toxin i tunntarmen. Det resulterar i att tarmens celler börjar utsöndra elektrolyter, som drar med sig vatten, vilket leder till uttorkning, som i värsta fall kan vara dödlig.

Kolera sprids genom förorenad mat och vatten. Även om den är lätt att behandla kan den vara dödlig om den inte behandlas. Sedan moderna avloppssystem installerats har sjukdomen nästan utrotats i utvecklade länder, men den finns kvar i Afrika, Syd- och Sydostasien och Latinamerika, och gör sig särskilt påmind när människor drabbas av fattigdom, krig eller naturkatastrofer.

Sverige var hårt drabbat av kolera under 1800-talet. De första fallen av kolera i Sverige visade sig i juli 1834 och i augusti samma år bröt den första epidemin ut i Göteborg och i Stockholm. På flera platser runt om i Sverige finns särskilda kolerakyrkogårdar.