loadingBlommor och ljus utanför ambulanssjukvården i Hudiksvall efter dödsfallet i helgen. Bild från i söndags. Foto: Mats Andersson/TT
Blommor och ljus utanför ambulanssjukvården i Hudiksvall efter dödsfallet i helgen. Bild från i söndags. Foto: Mats Andersson/TT
Inrikes

Ministern efter dådet: Kan inte vänta på lagen

Jens Bornemann/TT

Regeringen utesluter inte lagändringar efter dådet där en ambulanssjukvårdare dödades. Men mycket går att göra redan nu, enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).

– Regionerna måste arbeta med de möjligheter som redan finns, säger hon.

En kvinnlig ambulanssjukvårdare dödades i samband med en utryckning i Harmånger i Nordanstigs kommun i lördags. Mannen som misstänks för attacken hade bara två dagar innan hotat personalen i en annan ambulans, enligt uppgifter med ett basebollträ.

Efter dådet har frågan om så kallad ”flaggning” av vissa adresser och personer blivit aktuell igen, det vill säga ett system för att förvarna ambulanspersonalen innan de rycker ut till platser med kända risker för hot eller våld.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD). Arkivbild. Foto: Nicklas Thegerström/TT

Det skulle i så fall kräva en lagändring.

”Används sällan”

Enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) finns dock redan i dag åtgärder som kan ge ett förbättrat skydd. Det handlar bland annat om att ge ambulanspersonalen tillgång till patientjournaler.

– Mycket av detta kräver inga lagändringar alls. Men det har visat sig att det används väldigt sällan och många känner inte ens till att möjligheterna finns, säger hon.

– Så det är otroligt viktigt att regionerna nu använder de möjligheter som finns på plats. För vi kan inte bara vänta på nya lagar.

Samtidigt har Socialstyrelsen ställt sig tveksam till flaggning.

– Flaggning har en del utmaningar kopplat till sig, bland annat kan det finnas en del juridiska hinder. Vi föreslår ett antal andra åtgärder som vi tycker man ska titta på i första hand, säger avdelningschefen Mattias Fredricson.

”Befintligt lagrum”

Socialstyrelsen förordar bland annat just att ge ambulanspersonalen tillgång till slutenvårdsjournaler, vilket redan sker i exempelvis Region Kronoberg.

– Då kan de se att en person till exempel vårdats för allvarlig psykisk ohälsa eller är nyligen utskriven. Det skulle öka informationen som personalen har för att göra en så riktig riskbedömning som möjligt, säger Mattias Fredricson.

Elisabet Lann utesluter dock inte heller att införa flaggning.

– Det allra viktigaste är att människor som arbetar med att rädda liv, de ska inte behöva riskera livet i arbetet. Så vi är beredda att titta på alla förslag, säger hon.

– Men vi måste också här och nu säkra att vi använder det utrymme som finns i befintligt lagrum.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingBlommor och ljus utanför ambulanssjukvården i Hudiksvall efter dödsfallet i helgen. Bild från i söndags. Foto: Mats Andersson/TT
Blommor och ljus utanför ambulanssjukvården i Hudiksvall efter dödsfallet i helgen. Bild från i söndags. Foto: Mats Andersson/TT
Inrikes

Ministern efter dådet: Kan inte vänta på lagen

Jens Bornemann/TT

Regeringen utesluter inte lagändringar efter dådet där en ambulanssjukvårdare dödades. Men mycket går att göra redan nu, enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD).

– Regionerna måste arbeta med de möjligheter som redan finns, säger hon.

En kvinnlig ambulanssjukvårdare dödades i samband med en utryckning i Harmånger i Nordanstigs kommun i lördags. Mannen som misstänks för attacken hade bara två dagar innan hotat personalen i en annan ambulans, enligt uppgifter med ett basebollträ.

Efter dådet har frågan om så kallad ”flaggning” av vissa adresser och personer blivit aktuell igen, det vill säga ett system för att förvarna ambulanspersonalen innan de rycker ut till platser med kända risker för hot eller våld.

Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD). Arkivbild. Foto: Nicklas Thegerström/TT

Det skulle i så fall kräva en lagändring.

”Används sällan”

Enligt sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) finns dock redan i dag åtgärder som kan ge ett förbättrat skydd. Det handlar bland annat om att ge ambulanspersonalen tillgång till patientjournaler.

– Mycket av detta kräver inga lagändringar alls. Men det har visat sig att det används väldigt sällan och många känner inte ens till att möjligheterna finns, säger hon.

– Så det är otroligt viktigt att regionerna nu använder de möjligheter som finns på plats. För vi kan inte bara vänta på nya lagar.

Samtidigt har Socialstyrelsen ställt sig tveksam till flaggning.

– Flaggning har en del utmaningar kopplat till sig, bland annat kan det finnas en del juridiska hinder. Vi föreslår ett antal andra åtgärder som vi tycker man ska titta på i första hand, säger avdelningschefen Mattias Fredricson.

”Befintligt lagrum”

Socialstyrelsen förordar bland annat just att ge ambulanspersonalen tillgång till slutenvårdsjournaler, vilket redan sker i exempelvis Region Kronoberg.

– Då kan de se att en person till exempel vårdats för allvarlig psykisk ohälsa eller är nyligen utskriven. Det skulle öka informationen som personalen har för att göra en så riktig riskbedömning som möjligt, säger Mattias Fredricson.

Elisabet Lann utesluter dock inte heller att införa flaggning.

– Det allra viktigaste är att människor som arbetar med att rädda liv, de ska inte behöva riskera livet i arbetet. Så vi är beredda att titta på alla förslag, säger hon.

– Men vi måste också här och nu säkra att vi använder det utrymme som finns i befintligt lagrum.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025