loadingEtt tältläger i Gaza stad fotograferat i slutet av september. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT
Ett tältläger i Gaza stad fotograferat i slutet av september. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT
Utrikes

Miljontals ton rasmassor i Gaza – kan ta år att röja

Malin Carlsson/TT

Sandfärgade högar, husrester och det som en gång var vägar. Nya satellitbilder över Gazaremsan visar förödelsen snart tre år efter att kriget mellan Israel och Hamas bröt ut. FN uppskattar att den totala mängden rasmassor och bråte uppgår till 61 miljoner ton – som kan ta många år att röja upp.

Kontrasten är stor. På bilder från innan oktober 2023 ser Gaza ut som vilket samhälle som helst, med hus i olika nivåer, tydliga vägar och grönområden. De nya satellitbilderna från Googles karttjänst Maps, som enligt företaget är från juni i år, visar i stället vad som ser ut som utspridda grushögar.

Enligt FN:s beräkningar kommer det att ta mellan sju och tio år att röja upp allt skräp och alla rasmassor – om rätt resurser sätts in. Det gör det stundande uppröjningsarbetet på landremsan till ett av de största i modern historia.

Svåra förhållanden

– Uppskattningen är att den totala mängden rasmassor i Gaza ligger på 61 miljoner ton. Det är ungefär 20 gånger så mycket rasmassor som har uppstått i alla krig världen över de senaste 18 åren, säger Jaco Cilliers, FN-organet UNDP:s särskilda representant i de palestinska områdena, till The Guardian.

Sörjande samlas runt kroppar av personer som dödats under kriget och som nu grävts fram i rasmassorna. Bild från slutet av september. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT

Själva arbetet med att röja utförs under extremt svåra och farliga förhållanden med odetonerade bomber som hamnat under rasmassorna.

– Det känns som att vi håller en sked och försöker tömma ett hav, säger FN-ingenjören Ahmed Alya som arbetar med att röja upp rasmassorna på Gazaremsan, till The Guardian.

”Toppen på ett isberg”

En aspekt som försvårar röjningsarbetet ytterligare är kropparna. Så sent som i förra veckan hittades 105 kroppar begravda i bråten, enligt det Hamaskontrollerade civilförsvaret i Gaza. Palestinska myndigheter uppskattar att fler än 10 000 döda finns kvar under rasmassorna.

– Kvarlevorna som hittats hittills kan vara toppen på ett isberg, sade Thameen al-Kheetan, talesperson för FN:s människorättsorgan OHCHR i mitten av september.

Kriget mellan Israel och Hamas bröt ut efter att Hamas och andra islamistiska extremiströrelser den 7 oktober 2023 gått till attack mot en musikfestival och kibbutzer i Israel. Omkring 1 200 personer beräknas ha dödats i attacken, de flesta civila, och fler än 200 personer togs som gisslan.

Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har över 73 000 människor dödats i israeliska attacker.

Gazakriget

Fler än 73 000 palestinier i Gazaremsan har dödats sedan krigsstarten, som följde på terrorstämplade Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Siffrorna kommer från hälsomyndigheter i Hamasstyrda Gaza, och citeras ofta av FN-organ och andra internationella organisationer. En stor andel av de döda är kvinnor och barn.

2024 bedömde Unicef att en miljon barn i området är i behov av psykologiskt och psykosocialt stöd.

Före kriget bestod Gazas befolkning av 2,1 miljoner människor. Runt 90 procent av dem har drivits på flykt inom områdets gränser, enligt FN.

Israels intensiva bombardemang har lett till att en stor del av områdets sjukhus och skolor förstörts helt eller delvis. Vårens israeliska blockad har också lett till hungersnöd i Gaza.

Vid Hamas storskaliga attack den 7 oktober 2023 dödades omkring 1 200 människor i Israel, majoriteten obeväpnade civila. Dessutom togs närmare 250 personer gisslan, däribland barn.

Källor: Ocha, Unicef och nyhetsbyråer

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingEtt tältläger i Gaza stad fotograferat i slutet av september. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT
Ett tältläger i Gaza stad fotograferat i slutet av september. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT
Utrikes

Miljontals ton rasmassor i Gaza – kan ta år att röja

Malin Carlsson/TT

Sandfärgade högar, husrester och det som en gång var vägar. Nya satellitbilder över Gazaremsan visar förödelsen snart tre år efter att kriget mellan Israel och Hamas bröt ut. FN uppskattar att den totala mängden rasmassor och bråte uppgår till 61 miljoner ton – som kan ta många år att röja upp.

Kontrasten är stor. På bilder från innan oktober 2023 ser Gaza ut som vilket samhälle som helst, med hus i olika nivåer, tydliga vägar och grönområden. De nya satellitbilderna från Googles karttjänst Maps, som enligt företaget är från juni i år, visar i stället vad som ser ut som utspridda grushögar.

Enligt FN:s beräkningar kommer det att ta mellan sju och tio år att röja upp allt skräp och alla rasmassor – om rätt resurser sätts in. Det gör det stundande uppröjningsarbetet på landremsan till ett av de största i modern historia.

Svåra förhållanden

– Uppskattningen är att den totala mängden rasmassor i Gaza ligger på 61 miljoner ton. Det är ungefär 20 gånger så mycket rasmassor som har uppstått i alla krig världen över de senaste 18 åren, säger Jaco Cilliers, FN-organet UNDP:s särskilda representant i de palestinska områdena, till The Guardian.

Sörjande samlas runt kroppar av personer som dödats under kriget och som nu grävts fram i rasmassorna. Bild från slutet av september. Foto: Jehad Alshrafi/AP/TT

Själva arbetet med att röja utförs under extremt svåra och farliga förhållanden med odetonerade bomber som hamnat under rasmassorna.

– Det känns som att vi håller en sked och försöker tömma ett hav, säger FN-ingenjören Ahmed Alya som arbetar med att röja upp rasmassorna på Gazaremsan, till The Guardian.

”Toppen på ett isberg”

En aspekt som försvårar röjningsarbetet ytterligare är kropparna. Så sent som i förra veckan hittades 105 kroppar begravda i bråten, enligt det Hamaskontrollerade civilförsvaret i Gaza. Palestinska myndigheter uppskattar att fler än 10 000 döda finns kvar under rasmassorna.

– Kvarlevorna som hittats hittills kan vara toppen på ett isberg, sade Thameen al-Kheetan, talesperson för FN:s människorättsorgan OHCHR i mitten av september.

Kriget mellan Israel och Hamas bröt ut efter att Hamas och andra islamistiska extremiströrelser den 7 oktober 2023 gått till attack mot en musikfestival och kibbutzer i Israel. Omkring 1 200 personer beräknas ha dödats i attacken, de flesta civila, och fler än 200 personer togs som gisslan.

Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har över 73 000 människor dödats i israeliska attacker.

Gazakriget

Fler än 73 000 palestinier i Gazaremsan har dödats sedan krigsstarten, som följde på terrorstämplade Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Siffrorna kommer från hälsomyndigheter i Hamasstyrda Gaza, och citeras ofta av FN-organ och andra internationella organisationer. En stor andel av de döda är kvinnor och barn.

2024 bedömde Unicef att en miljon barn i området är i behov av psykologiskt och psykosocialt stöd.

Före kriget bestod Gazas befolkning av 2,1 miljoner människor. Runt 90 procent av dem har drivits på flykt inom områdets gränser, enligt FN.

Israels intensiva bombardemang har lett till att en stor del av områdets sjukhus och skolor förstörts helt eller delvis. Vårens israeliska blockad har också lett till hungersnöd i Gaza.

Vid Hamas storskaliga attack den 7 oktober 2023 dödades omkring 1 200 människor i Israel, majoriteten obeväpnade civila. Dessutom togs närmare 250 personer gisslan, däribland barn.

Källor: Ocha, Unicef och nyhetsbyråer

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026