Partierna strösslar med miljarder i valrörelsen för att stötta väljarnas plånböcker. Men från många ekonomer hörs kritik.
– Det finns en baksida med alla löften, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank.
Svenska hushåll har haft några tuffa år med stigande priser på mat, energi och boende. Från politiskt håll har det kompenserats flitigt med bland annat två elstöd och tillfälliga sänkningar av både matmoms och drivmedelsskatter.
När valet närmar sig står det klart att partier från vänster till höger fortsätter att strössla pengar över hushållen. Men konjunkturen har vänt och många har redan fått det bättre.
– Generellt har man det bättre nu än för ett par år sedan. Vi ser små förflyttningar varje år, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.
Barnfamiljer har pengar
Även om hushållen fått det bättre generellt säger hon att det fortfarande finns grupper som har det tufft.
– Det är ensamstående föräldrar, arbetslösa och de med lite lägre inkomster. Därför är frågan om det är bättre med mer riktade tillskott än mer generella. De generella kan ge ganska stora kostnader, men inte så mycket effekt, säger hon.
Hon lyfter barnbidraget som ett exempel, där partier från båda blocken lovar höjningar.
– Eftersom så många hushåll har pengar över, även barnfamiljer generellt, kanske det inte är fullt så träffsäkert utan kanske mer av ett valförslag.
Eftersom konjunkturen har vänt uppåt igen och hushållens köpkraft återhämtat sig har SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist också varnat för att vallöftena till och med skulle kunna driva upp inflationen.
Även nationalekonomerna John Hassler och Lars Calmfors har varit kritiska till politikernas plånbokslöften.
– Det har blivit en tävlan om olika typer av godisbitar som jag ärligt talat tror att väljarna är trötta på, sade nationalekonomen John Hassler nyligen till TT.
”Nollsummespel”
Calmfors menade samtidigt att det, i ett läge där staten lånar stora summor för att finansiera försvaret och stötta Ukraina, vore bättre att diskutera hur det ska finansieras än att lova skattesänkningar till privatpersoner.
M-ledaren, statsminister Ulf Kristersson, underströk därför när hans parti nyligen lovade gratis förskola att det inte handlar om en konjunkturstärkande åtgärd utan snarare om ”integrationen och arbetslinjen”.
Madelén Falkenhäll konstaterar att partierna försöker övertrumfa varandra med olika vallöften, men att långt ifrån allt kommer att bli av eftersom det efter valet ska förhandlas.
– Det finns en baksida med alla löften, och det är att de också ska finansieras på olika sätt. Då blir det kanske ändå ett nollsummespel om man ska betala för det på ett annat sätt, säger hon.
