Regeringens utredning om differentierad matmoms kan bli betydligt viktigare än en fråga om billigare mat. Rätt utformad kan momsen bidra till bättre folkhälsa, hållbarare konsumtion och stärkt svensk livsmedelsberedskap. Konsumenternas val påverkar hela livsmedelskedjan, från jord till bord. Den möjligheten får regeringen inte missa.
Utgångspunkten för regeringens utredning är att undersöka hur en differentierad livsmedelsmoms kan hålla nere hushållens kostnader för särskilt nödvändiga livsmedel. Detta är särskilt betydelsefullt för hushåll med små ekonomiska marginaler, där livsmedelskostnader utgör en större del av den disponibla inkomsten. Flera med mig menar att utredningen samtidigt erbjuder en möjlighet att utreda hur man kan uppnå en betydligt bredare samhällsnytta.
Differentierad moms kan analyseras inte enbart som en teknisk skatte- och fördelningspolitisk åtgärd, utan också som ett ekonomiskt styrmedel som förändrar relativpriserna – priserna på olika livsmedel i relation till varandra – och därigenom kan påverka konsumenternas faktiska val. Utgångspunkten är inte att staten ska bestämma vad människor ska äta. Konsumenten behåller sitt fria val. Samhället kan däremot skapa ekonomiska förutsättningar som gör vissa val mer tillgängliga och ekonomiskt attraktiva. En väl avvägd modell skulle därför kunna analyseras utifrån möjligheten att samtidigt bidra till tre övergripande samhällsmål: bättre hälsa, hållbarare konsumtion och stärkt livsmedelsberedskap. Ett styrmedel som möter konsumenten i butiken kan potentiellt få effekter genom hela livsmedelskedjan, hela vägen bakåt.
