KD har två hängivna jägare i partiets högsta ledning, Ebba Busch och Peter Kullgren. Båda driver frågor där deras egna politiska prioriteringar tydligt syns i regeringens beslut och utspel. Det handlar bland annat om en jakt- och viltvårdsmyndighet och en minskad vargstam.
Inför valet profilerar sig ministrarna och partiet på att ompröva rennäringens ställning. Enligt Kullgren ska staten i större utsträckning kunna väga rennäringen mot andra intressen, som jobb, energi, gruvor och infrastruktur. Men han lägger sig också i en konflikt om rätten till jakt och fiske. Busch menar att rennäringen har begränsad ekonomisk betydelse i relation till den stora yta den omfattar. Hon öppnar för obegränsad exploatering på statens villkor. Det var inte alltför länge sedan hon körde över Kiruna kommuns vetorätt när det gäller gruvan i Vittangi och skällde ut kommunalrådet.
Buschs krav om att ompröva rennäringens ställning som riksintresse är en fortsättning på en politisk tradition där samisk markanvändning ständigt måste rättfärdigas, medan andra intressen framstår som naturliga, neutrala och självklara. I det ligger en form av strukturell rasism: i hur institutioner, prioriteringar och ekonomiska kalkyler konsekvent nedvärderar och marginaliserar samernas levnadssätt. När renskötsel värderas utifrån sin ”låga ekonomiska betydelse” reduceras samtidigt en hel kultur till en kostnadspost i ett nationellt tillväxtbokslut.









