Maria Magdalenas barockorgel – en unik kulturskatt
Maria Magdalena kyrkas organist Ralph Gustafsson vid den franska barockorgeln som Ulf Oldaeus ritat. Foto: Susanne W Lamm


Inte för intet kallas orgeln för instrumentens drottning. Den gamla romantiska orgeln på västra läktaren i Maria Magdalena kyrka i Stockholm är sannerligen majestätisk. Som ett smycke i rummet breder hon ut sin förgyllda rokokofasad över västläktaren.

Orgeln är i perfekt skick, stämd och rengjord efter renoveringen av kyrkan förra året. Hon kan uppfylla hela kyrkorummet med sin mjuka, lyriska klang.

Dirigent Jaime Martín: Skön musik gör oss till bättre människor

På kyrkans södra läktare står en annan kulturell skatt. En tidsenlig, fransk barockorgel. Den ritades av Sveriges främsta orgelarkitekt Ulf Oldæus 1986, med orgelbyggarfamiljen Clicquots barockorglar som förebild.

Organist Ralph Gustafsson sätter sig vant till rätta i båset mellan ryggpositiv och klaviatur. Han har levt intensivt med de här instrumenten varje dag de senaste 28 åren. Bortsett från semestern då möjligen, säger han. Han tar några ackord för att visa:

– Den här orgeln har sin speciella karaktär genom de här franska klangfärgerna. Det är den ganska ensam om i Sverige, att kunna gestalta franskt 1700-tal på ett så bra sätt som man kan med den här.

De största piporna i den franska barockorgeln är . Foto: Susanne W Lamm

De största piporna i den franska barockorgeln är 8 fot, eller knappt 2,5 meter. Orgeln har runt 2 000 pipor. Foto: Susanne W Lamm

På invigningskonserten framförde kyrkans dåvarande organist Ulf Wesslén den franske kompositören Couperins ”Messe Des Pariosses” från 1690. Det var en stor händelse i svenskt musikliv, säger Gustafsson.

– Alla var här, det var knökfullt! Det var en fantastisk upplevelse att höra den här orgeln första gången, säger Ralph Gustafsson, som tillträdde som kyrkans organist bara tre år senare.

En orgel har verkligen personlighet, säger han. Barockorgeln är lite mer temperamentsfull och aggressiv än den romantiska, även om det även går att spela milt på den.

– Det är det som är det roliga, att det är liksom inte en karaktär utan flera karaktärer.

– Dessutom är den ju som orglarna var på den tiden, med mekanisk överföring från tangenter in till pipan. Det gör att man får en väldig närhet till instrumentet och till att skapa tonen.

Barockorgeln är oliksvävigt stämd. Foto: Susanne W Lamm

Barockorgeln är oliksvävigt stämd. Foto: Susanne W Lamm

I och med att barockorgeln är oliksvävigt stämd klingar vissa tonarter väldigt rent och vackert, medan andra blir falska på bekostnad av den där renheten, berättar Gustafsson.

– Då har den här orgeln sin begränsning eftersom alla tonarter går inte att spela. Så man får välja noga vad man ska spela här. Därför är det tur att den andra finns också.

Den stora orgeln fick 1927 en ny, romantisk orgelklang, som var idealet på den tiden. Skillnaden mellan orglarna är enorm, säger Gustafsson.

– Och större skillnad än det är i den här kyrkan, det kan det inte vara. Det är som skilda världar helt och hållet.

Orgeln som instrument har förändrats stilmässigt över århundradena. Barockens klangideal förändrades i början av 1800-talet, och senare blev symfoniorkestern ideal för orgelns klang. Det varade ända fram till 1940-talet.

Den stora orgeln i Maria Magdalena kyrka har kvar sin originalfasad av Carl Fredrik Adelcrantz från 1744, som anses vara ett av den svenska rokokons främsta verk i sitt slag. Foto: Susanne W Lamm

Den stora orgeln i Maria Magdalena kyrka har kvar sin originalfasad av Carl Fredrik Adelcrantz från 1744, som anses vara ett av den svenska rokokons främsta verk i sitt slag. Foto: Susanne W Lamm

I mitten av 1900-talet sökte orgelbygget ny mark. Man satsade på tekniska uppfinningar och införde elektrisk överföring från tangenterna istället för mekanisk. Lädermuttrar och andra detaljer byttes mot plast. Importerat tyskt trä sprack sönder i det svenska klimatet.

Sedan svängde hantverket tillbaka till en mer traditionell stil igen, men fortfarande finns det orglar från den modernistiska eran kvar.

– De kan vara bra på sitt sätt ibland, men de kan vara väldigt opersonliga i klangen. Kyliga, lite hårda i klangen. Inte särskilt inspirerande musikaliskt att spela på alltid, säger Ralph Gustafsson.

Under den här perioden var även formspråket annorlunda. Orgelarkitekt Ulf Oldæus, som idag sitter och skissar på ett förslag på en kororgel till Sankt Olovs kyrka i Skellefteå, säger via telefon att det handlade om att ”bryta mot det gamla i rummet” när modernismen huserade som mest.

– Att visa upp att här har det kommit till något nytt, som bryter maximalt. Jag har ju en annan åsikt. Jag brukar försöka jobba så att orgeln ska kännas hemma i kyrkorummet.

Orgeln har bland annat plockat upp detaljer från predikstolen på andra sidan rummet och från valven. Foto: Susanne W Lamm

Orgeln har bland annat plockat upp detaljer från predikstolen på andra sidan rummet och från valven. Foto: Susanne W Lamm

– Jag använder ofta det gyllene snittet, eller proportionen tre till fem som är nästan samma. Fasaden består inte bara av pipor utan fält av ramverk kring piporna. Höjden och bredden ska proportioneras på ett harmoniskt sätt.

När Oldæus ska rita en orgel går han först till kyrkan och fotograferar olika detaljer.

– Om orgeln står på en läktare i väst så vill jag kanske ta upp detaljer eller motiv från kor och predikstol, och få till en dialog över kyrkorummet mellan kor och orgelläktare.

Av de runt 250 orglar som hittills byggts efter Oldæus ritningar så är barockorgeln i Maria Magdalena en av hans personliga favoriter. Den var ett samarbete med dåvarande organisten Ulf Wesslén, samt orgelbyggarna Stig Magnusson och Herwin Troje.

Samma år som Oldæus ritade den, 1986, bildades Föreningen Svenska Orgelbyggare, som han idag är ordförande för. Med föreningen ville man främja det traditionella orgelbygget, det vill säga hantverket från 1800-talet och bakåt i tiden. I grunden handlar det om kvalitét, säger Oldæus.

Ulf Oldeaus. Foto: Föreningen Svenskt Orgelbyggeri

Ulf Oldeaus. Foto: Föreningen Svenskt Orgelbyggeri

En välbyggd kyrkoorgel är en investering som kan stå pall åtminstone ett halvt millenium. Den äldsta fungerande i Sverige är S:t Petris orgel från 1531, som idag står på Malmö museum.

Idag hotas det traditionella orgelbygget av digitalorglar, säger Oldæus. Framförallt i USA blir de allt vanligare.

– En sådan digitalorgel har ungefär samma livslängd som en dator, det vill säga max 20 år. Sedan är korten utbrända. Och förmodligen finns det inte reservdelar att sätta i nya kretskort, så man får köpa en ny orgel. Det handlar ändå om några hundra tusen.

På digitalorgeln har man spelat in ljudet av orgelpipor och återger det sedan genom högtalare. Oldæus tycker att det är att lura lyssnaren.

– För en lekman kan det kanske nästan vara lite svårt att höra skillnad på ljudet. Men när man trycker ned en tangent på en riktig orgel, då har man genom träribbor och trådar en mekanisk förbindelse med ventilen som sitter under piporna eller ventilerna, och man känner av det när man spelar.

– Digitalorgeln är egentligen inget eget instrument utan det är ett reproduktionsinstrument. Jag brukar jämföra det med att det är ungefär som att ha plastblommor på altaret i kyrkan.

Peter Linde om klassiska konstens andliga dimension

För närvarande finns det en del olika strömningar inom svenskt orgelbyggeri, såväl klangligt som tekniskt. Dels de som absolut vill behålla det traditionella hantverket, dels de som lutar åt den amerikanska orkesterklangen, säger Oldæus. Själv står han mitt emellan.

– Man får tillåta sig att gå åt det här håller som det är på väg, men man måste sätta gränser också, så att det inte går för långt. Jag tror inte att det har gjort det ännu riktigt, säger Ulf Oldæus.

Nedan kan du se Ralph Gustafsson spela Bachs Fugue in G minor BWV 578 på den franska barockorgeln i Maria Magdalena kyrka. 

Ulf Oldæuus
Ulf Oldæuus är Sveriges främste orgelarkitekt. Han har idag ritat 399 orglar, och av dem har runt 250 byggts.

Oldæuus är utbildad arkitekt på KTH i Stockholm, samt kantor och organist. Han var anställd hos kyrkoarkitekten Rolf Bergh 1970, och arbetade för det anrika orgelbyggeriet Åkerman & Lunds 1973-74, hos Tore Virke 1974-84. 1978 startade han egen verksamhet med utformning av orglar. Hans huvudsakliga uppdragsgivare är Svenska kyrkan och Ryde & Berg Orgelbyggeri i Fredriksstad, Norge. Han utför också kontrollantuppdrag och konsultuppdrag för inventeringar av orglar för restaurerings- ombyggnads- och underhållsprogram, samt rekonstruktioner av orglar och orgelfasader. Sedan 1987 är han ordförande i Föreningen Svenskt Orgelbyggeri.
Källa: Föreningen Svenskt Orgelbyggeri

Ralph Gustafsson
Ralph Gustafsson är sedan 1989 organist i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. Han är också professor på Kungliga Musikhögskolan.

Ralph Gustafsson konserterar flitigt internationellt med en repertoar som spänner från tidig barock till samtida musik. Han har spelat in ett stort antal CD-skivor med bland annat en närmast komplett dokumentation av den svenska senromantiska repertoaren för orgel. 2011 tilldelades han Gotthard Arnérs stipendium för orgelkonstens främjande. På YouTube och Vimeo finns videor där Ralph Gustafsson spelar J S Bachs samtliga sex triosonator, koralbearbetningar av Bach samt verk av Otto Olsson och Oskar Lindberg.
Källa: Wikipedia

 Claude-François Clicquot
Claude-François Clicquot var en fransk orgelbyggare som levde mellan 1762 och 1801. Han var son till den framstående orgelbyggaren Claude-François Clicquot. Tillsammans med sin far konstruerade han nya orglar, men efter faderns död 1790 ägnade han sig mestadels åt restaurera orglar som hade förstörts under franska revolutionen. Han räddade många orglar i Paris och runtom i landet.
Orgeln i Poitiers-katedralen, som Claude-François Clicquot hjälpte sin far att bygga.

Orgeln i Poitiers-katedralen, som Claude-François Clicquot hjälpte sin far att bygga.

Clicquot slutförde även en avhandling om orgelbygge som han och hans far hade påbörjat: ”Théorie practique de la facture d’orgues”. Den baserades på de orglar som de byggt för Poitiers-katedralen, som finns nästan intakt bevarade ännu idag.