Hedersförtryck är den största jämställdhetsutmaningen under överskådlig tid i Sverige – men än större är utmaningen att integrera nyanlända. Det framhöll Liberalernas ledare Jan Björklund när han öppnade partiets riksmöte i Linköping.
– Det kommer att bli vår tids rösträttsfråga. Misslyckas detta kan Sverige komma att kastas ett par generationer bakåt i jämställdhetskampen, sade Jan Björklund om hedersförtrycket.
Organisationer som motverkar jämställdhet och demokratiska principer och ska inte kunna få offentliga bidrag, föreslår Liberalerna.
Dessutom ska pengar som betalats ut till sådana organisationer kunna krävas tillbaka.
Liberalerna vill också införa en högre straffsats för brott med så kallat hedersmotiv – en ”lex Fadime”, där motivet ska ses som en försvårande omständighet.
”Naiv debatt”
Enligt Björklund har naivitet allt för länge präglat debatten om värderingar i Sverige.
– Av rädsla för att förknippas med rasism och främlingsfientlighet har många avstått från att klart och tydligt ta avstånd från radikaliseringen i islamistisk riktning i förorterna. Flatheten från svenska myndigheter när det gäller utsatta flickor lämnar mycket övrigt att önska. Det har gått för långt. I ivern över att vara tolerant har till och med intoleransens tolererats, säger Jan Björklund
Integrationen av nyanlända är dock den absolut största utmaningen för Sverige, enligt Björklund. Han kritiserar statsminister Stefan Löfven för att gå LO:s ärenden och motsätta sig lägre ingångslöner för att få in nyanlända på arbetsmarknaden.
– Vägen in i det svenska samhället går inte via socialtjänsten utan via första jobbet, säger han och påminner om Liberalernas förslag om lägre ingångslöner.
Utbildningsreformer
På utbildningssidan vill Liberalerna se en reform för yrkesutbildningen i Sverige. Jan Björklund vill nu bland annat se skillnader i antalet läsår, fler industrigymnasier, utbyggnad av Yrkeshögskolan och ett nytt branschlärlingssystem, skriver han på DN Debatt.
På nya tvååriga utbildningar ska fokus ligga på praktiska yrkeskunskaper i högre grad än i dag och mängden allmänteoretiska ämnen minskas, enligt förslaget. Detta för att färre elever ska hoppa av skolan.
De tvååriga linjerna ska inte ge högskolebehörighet, enligt ett pressmeddelande från Liberalerna, som också vill att antagningskraven kan vara mer flexibla än de är till längre yrkesprogram.
Eleverna ska själva få bestämma om de vill läsa in högskolebehörighet. Detta ska även kunna ske via komvux, anser partiet.
Riksmötet är Liberalernas namn på partiets kommundagar.
