Att lämna klotter efter sig är inget nytt påfund. I den dåtida kyrkan Hagia Sofia, i dagarna 1 488 år gammal, har två väringar – skandinaviska vikingatida legosoldater – lämnat sina runor på balustraden. De första väringarna som reste till Miklagård för att försvara den bysantinske kejsaren var från Svealand.
Den 27 december år 537 stod den kristna kyrkan Hagia Sofia färdig i Istanbul, då huvudstad i det bysantiska, eller östromerska, riket. Den här krönikan ska dock inte primärt handla om Hagia Sofia, eller om Istanbul och bysantinska riket, men alla tre kommer att stå som fond. Huvudberättelsen kommer att handla om det klotter man än i dag hittar på den gamla kyrkans, nuvarande moskéns, balustrader.
Men först lite bakgrund: Efter att Västrom fallit levde Östrom, eller Bysans, vidare i nästan tusen år, fram till 1453. Men det var inte någon fredlig tid – andra riken och folkgrupper anföll regelbundet, och till slut blev det nödvändigt att bilda en armé av legosoldater för att försvara riket: Väringagardet.














