Den nya sortens alzheimerläkemedel som angriper amyloida plack i hjärnan har inte någon betydande effekt på patienterna, enligt en ny genomgång. Men slutsatsen ska ses på med försiktighet, anser en svensk expert.
Stort hopp har satts till nya typer av läkemedel som riktar sig mot ett protein som heter beta-amyloid. Ansamlingar av beta-amyloid i hjärnan anses enligt många vara det som orsakar Alzheimers sjukdom.
Nu presenterar forskarnätverket Cochrane en analys där de gått igenom 17 kliniska studier med totalt över 20 000 deltagare. Deras slutsats är att behandling med läkemedel riktade mot placken visserligen leder till minskad mängd av dem i hjärnan, men att effekten på kognition inte är kliniskt relevant.
“Olyckligtvis pekar bevisen på att dessa läkemedel inte ger någon meningsfull skillnad för patienterna", säger studiens huvudförfattare Francesco Nonino vid IRCCs institute of Neurological Sciences i Bologna, Italien, i en presskommentar.
”Klumpat ihop substanser”
I studierna ingår nio substanser som på olika vis binder till de amyloida placken. Ett av dem är Leqembi, med substansen lecanemab, som godkändes inom EU i april 2025 och Kisunla, med substansen donanemab, som godkändes i september.
Hugo Lövheim, överläkare vid geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus och professor vid Umeå universitet vänder sig mot slutsatserna i analysen.
– De har klumpat ihop substanser som har en visad effekt med substanser som inte har det, vilket leder till en utspädning av resultatet, säger han.
Han säger att även om alla substanser som ingår i analysen är antikroppar som binder till de amyloida placken så sker detta på olika sätt. Just lecanemab och donanemab som redan har godkänts som läkemedel har visat på en viss inbromsning av den kognitiva försämringen hos patienter med Alzheimers sjukdom.
– Sen ska man vara medveten om att det är ganska små effekter även om det ges tidigt i sjukdomen, säger Hugo Lövheim.
Ännu inte tillgängligt
Lecanemab är inte tillgängligt i Sverige i nuläget eftersom NT-rådet, samarbetsorgan för svenska regioner, ännu inte lämnat besked om hur det eventuellt ska införas. Donanemab är ännu tidigare i processen.
Många hoppas på att det i framtiden ska går att identifiera vissa grupper av patienter där substanserna har som mest effekt.
– Det pågår mycket forskning på många olika substanser inom alzheimer just nu, säger Hugo Lövheim.










