Parterna i Sudan fortsätter de brutala strider som de senaste två åren har slitit sönder landet. Kriget rasar vidare med stöd från andra länder.
– Kriget hade aldrig kunnat fortsätta med denna intensitet om inte landet översvämmades av vapen från många andra länder, säger Johan Brosché, docent i freds- och konfliktvetenskap.
Den 26 oktober intog RSF-styrkorna den nationella militärens sista utpost i regionen Darfur, staden al-Fashir. Sedan dess har omvärldens oro ökat efter uppgifter om förföljelse, sexuellt våld och krigsbrott i form av massakrer på civila.
Och kriget rasar vidare med stöd som parterna får från andra länder, som dock nekar till inblandning. Bland annat Förenade arabemiraten, som enligt samstämmiga rapporter skickar vapen till RSF.
Flera länder i Sudans närhet pekas ut som stödnationer i konflikten mellan den sudanesiska militären och milisen RSF. Foto: Anders Humlebo/TT
– Det nämns ibland att de har vissa andra stödjare också, men det är ofta sådana som Förenade arabemiraten också kontrollerar, säger Johan Brosché vid Uppsala universitet.
”Starka relationer”
Landet stöttar de väpnade RSF-styrkorna som har ursprung i arabmiliserna janjawid – som under diktatorn Omar al-Bashir goda minne dödade hundratusentals människor i Darfur på 00-talet i vad många bedömare liknat vid ett folkmord.
RSF stred tidigare tillsammans med Sudans armé, men våren 2023 skedde en splittring och styrkorna började strida mot varandra.
Förenade arabemiratens motiv tros delvis vara att förhindra att de islamistgrupper som ligger till grund för den sudanesiska militären tar makten. Stödet har också koppling till landets ”imperialistiska ambitioner”, säger Sudanforskaren Hamid Khalafallah till AP.
– Förenade arabemiraten har redan starka relationer till statscheferna i Etiopien och Tchad och nu vill man få till en liknande situation i Sudan, säger Johan Brosché.
Även FN har tidigare bedömt rapporter om vapenleveranser från Förenade arabemiraten till RSF som trovärdiga.
”Samma skrot och korn”
Egypten och andra länder stödjer motparten, den sudanesiska militären.
– När det gäller armén är Egypten den absolut viktigaste aktören på dess sida. Egypten är ju en militärdiktatur och (Abd al-Fattah) al-Sisi, diktatorn där, och al-Burhan (den sudanesiska arméns högste ledare Abd al-Fattah al-Burhan) är liksom av samma skrot och korn, säger Johan Brosché, som lägger till att även Saudiarabien och Qatar stöttar armén.
Egyptens stöd bottnar i att en militärstyrd regering i grannlandet ses som en mer pålitlig allierad än en demokratisk civil regering, enligt Sudanforskaren Hamid Khalafallah.
Kriget i Sudan har lett till världens största humanitära kris och minst 40 000 människor har dödats, även om hjälporganisationer bedömer att det verkliga antalet kan vara betydligt högre.
