Syrien har slagits sönder, men dagen innan kriget går in på sitt sjätte år återupptas fredssamtalen. Och för två veckor sedan inleddes ett bräckligt vapenstillestånd i det brutala kriget som har dödat hundratusentals och tvingat miljoner på flykt.

Kriget i Syrien har påverkat hela världen och är enligt flera hjälporganisationer den värsta humanitära katastrofen i modern tid. Halva den syriska befolkningen har tvingats på flykt och en av tre personer i Syrien får inte tillräckligt med mat för dagen. 86 000 barn under fem år lider av akut undernäring.

– Vi håller på att passera ännu en dyster årsdag. Två miljoner barn saknar möjligheten att gå i skolan och de är hoppet för framtiden. Om det inte blir en politisk lösning kommer framtiden att se fortsatt mörk ut, säger Ariane Rummery, talesperson för FN:s flyktingkommissariat (UNHCR).

Fredssamtalen återupptas

Efter fem år av krig har vapnen nu delvis tystnat. För första gången har flera av de stridande parterna enats om ett eldupphör och på måndag fortsätter fredsamtalen som leds av FN.

– Jag tror att man får acceptera att fred i en så här extremt våldsam konflikt inte kommer över en natt. I ett längre perspektiv handlar det om små steg mot ett nytt Syrien, men det finns hela tiden en risk att allting bryter samma, säger Leif Stenberg, chef för Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.

Situationen förvärras

Ariane Rummery besökte Syrien för ett par veckor sedan och hon berättar om ett land som saknar alla typer av basala nödvändigheter, ett Syrien med en befolkning som lever under ofattbara omständigheter.

– I ett garage under ett bostadshus i Damaskus träffade jag flera familjer som bodde på var sin parkeringsplats. Där har de varit i fyra år. I en av familjerna jag pratade med arbetade båda föräldrarna, men de hade ändå inte råd med en riktig bostad. Deras dotter berättade att hon ville bli läkare. Det är häpnadsväckande att de överlever och orkar fortsätta, säger hon.

Samtidigt blir det allt svårare att lämna landet eftersom grannländernas gränsbevakning blivit hårdare. Även inom landet har det blivit besvärligt att röra sig. Enligt Ariane Rummery kan en resa som borde ta ett par dagar istället ta flera veckor.

– Människorna är slitna redan när de kommer fram till gränsen, och där måste de vänta ytterligare en lång tid. Det blir allt svårare för befolkningen att lämna Syrien.

Syriens framtid

Enligt Leif Stenberg är fredsförhandlingarna i Genève unika eftersom de lett fram till den rådande vapenvilan. Han är därför försiktigt optimistisk inför samtalen i Genève, men han vill också lyfta fram att kriget inte tar slut även om parterna kommer fram till ett mer omfattande eldupphör.

– Syrien är så sönderslaget idag att man borde koncentrera sig på är att få tillbaka samhället i någon form av funktion, snarare än att fokusera på någon form av demokratisk process.

Fredssamtalen och kriget

De FN-ledda fredssamtalen om Syrien inleddes i slutet av januari. Samtalen leds av den svensk-italienske toppdiplomaten Staffan de Mistura. Kontakten mellan de grupper som ska delta i samtalen kommer att ske via FN-tjänstemän. Kriget i Syrien är både ett inbördeskrig och ett proxykrig, ett krig via ombud: Med Ryssland som allierad till Assad-regimen och en amerikanskledd koalition som fokuserar på att bekämpa jihadistorganisationen Islamska staten (IS). Samtidigt har den syriska rebellarmén fått stöd av Saudiarabien, Turkiet och Qatar. Kriget mot IS förs framförallt av den kurdiska millisen YPG som har soldater på marken, men de har sedan hösten 2014 fått stöd av en USA-ledd flygkoalition. Den kurdiska markvinningen har i sin tur resulterat i att YPG attackerats av Turkiet. Källa: The Guardian och BBC

Kriget i Syrien – en kronologi

Den 15 mars 2011 inleddes upproret mot president Bashar al-Assads regim i Syrien. Fem år senare har över 250 000 människor dött, halva befolkningen är på flykt och en politisk lösning är långt bort. 2011: Mars-april: Syrier kräver utökade medborgerliga rättigheter i de största protesterna dittills mot Assad-familjens 40-åriga, stenhårda styre. Demonstrationerna slås brutalt ned. 2012: Juli: Oppositionella Fria syriska armén (FSA) tar strid om huvudstaden Damaskus. Rebellgrupper försöker även inta Aleppo, landets andra största stad som sedan dess varit mellan regimstyrkor och rebellgrupper. Augusti: Tyngre vapen, som krigsflyg, tas i bruk. 2013: Juni: Syriska armén återtar gränsstaden Qusayr under ledning av libanesiska Hizbollahrörelsen. Augusti: Regimen anklagas för att ha dödat över 1 400 människor med kemiska vapen. September: USA och Ryssland kommer överens om en plan för att förstöra Syriens kemvapen. 2014: Jihadistgruppen Islamiska staten (IS) tar kontroll över stora områden i nordöst och utser i juni al-Raqqa till huvudstad i sitt självutropade kalifat. Al-Qaida-kopplade Nusrafronten stärker greppet om norra Syrien. 2015: Januari: Kurdiska styrkor, understödda av USA-ledda bombningar, driver efter flera månaders strider ut IS från staden Kobane, på gränsen mot Turkiet. Augusti: Turkiet påbörjar bombningar mot kurdiska grupper i Syrien. September: Ryssland ställer sig bakom Assad och börjar bomba rebellgrupper och IS. 2016: Januari: Internationella hjälporganisationer varnar om att människor i belägrade städer svälter. Februari: Överenskommelsen om en tillfällig vapenvila börjar gälla i delar av Syrien, med undantag för områden där militanta jihadistgrupper som IS och Nusrafronten är aktiva. Mars: FN-ledda fredssamtal är planerade att inledas den 14 mars i Genève. Källa: AFP