loadingKräftfiskaren Martin Karlsson fiskar kräftor i Hjälmaren. Är kräftorna mindre än elva centimeter läggs de tillbaka i vattnet, eftersom köparna inte vill ha för små kräftor. Foto: Anna Hållams/TT
Kräftfiskaren Martin Karlsson fiskar kräftor i Hjälmaren. Är kräftorna mindre än elva centimeter läggs de tillbaka i vattnet, eftersom köparna inte vill ha för små kräftor. Foto: Anna Hållams/TT
Inrikes

Kräftåret kan bli optimalt – ”Fantastisk höstfest”

Emma Widebäck/TT

Kräftskivornas tid är här och årets förutsättningar för kräftfiske ser goda ut. Men den svenska flodkräftan är akut hotad – och själva kräftskivan kan vara en tradition som långsamt håller på att försvinna.

– Jag tror att det kan vara ett ganska optimalt kräftår. Vi har haft en relativt varm vår och en ganska trivsam sommar, sett ur en kräftas perspektiv. Det gör att de ömsar skal som de ska och äter bra, säger Martin Karlsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Är sommaren för sval kan det dröja längre innan kräftorna ömsar skal. Det är när de ömsar skal som kräftorna växer, men under själva ömsningen går de inte in i kräftburarna.

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den inhemska flodkräftan och signalkräftan. Signalkräftan planterades ut under 1960- och 1970-talen för att kompensera för minskningen av flodkräftan, som drabbats hårt av kräftpest. Men det visade sig att signalkräftan själv bär på smittan utan att bli sjuk, vilket har bidragit till att flodkräftan fortsatt minska. Signalkräftan finns med på EU:s förordning över invasiva arter.

– Det kan ju ses som lite av en katastrof att vi tog in signalkräftan då det påskyndade försvinnandet av flodkräftan. Men det stora problemet i dag är att signalkräftan fortfarande sprids genom illegala utsättningar. Det är de utsättningarna som fortsätter att hota de kvarvarande bestånden av flodkräfta, säger Patrik Bohman, miljöanalytiker på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Bra att fiska flodkräftan

Men det finns risk att den inhemska flodkräftan försvinner successivt, tror Patrik Bohman. Den räknas som akut hotad, enligt Artdatabankens rödlista.

– Det finns över 10 000 bestånd med signalkräftor. För flodkräftan återstår färre än 800 bestånd, säger Patrik Bohman.

Flodkräftan är starkt skyddad och fisket av arten är reglerat. Reglerna finns för att skydda bestånden och minska spridningen av kräftpest.

Samtidigt rekommenderar SLU att man fortsätter att äta och fiska flodkräftor på ett hållbart sätt i friska bestånd för att bevara dem.

– Ska vi lyckas bevara flodkräftan måste vi också bevara traditionen att fiska och äta den. Så länge arten har en självklar plats på kräftskivan finns också ett starkt engagemang för att skydda och återetablera den, säger Patrik Bohman.

”Gäller att passa på att jobba”

Även yrkesfiskaren Martin Karlsson håller med om att det verkar vara ett bra kräftår i år.

– Men det går i vågor. Det är alltid spännande att se hur det ser ut inför varje år. Om det finns gott om kräftor i början brukar det också vara det senare. Men vissa år finns det knappt några större kräftor att få upp.

Under kräftsäsongen är det bråda dagar för Martin Karlsson, som fiskar kräftor i Hjälmaren och driver Nackhällsfisk. Säsongen för kräftfisket sträcker sig från midsommar till september ut. Han åker ut på morgonen vid sju och är ute till omkring klockan 13 för att få upp kräftorna. Från och med i slutet av juli arbetar han varje dag under en period.

– Det är inga problem att bli av med kräftor. Det är en bra ekonomisk säsong för oss yrkesfiskare, det gäller att passa på att jobba.

Men även om kräftfisket är lönsamt är det inte den roligaste sortens fiske, enligt Martin Karlsson.

– Det är inte särskilt avancerat, det kan bli väldigt enformigt att från klockan 07 dra upp kräftor, sortera dem och sedan kasta i burarna igen.

– Det roligaste är att fiska från isen en fin vinterdag med sol.

Kan upplevas som en brutal måltid

Men även om årets kräftsäsong ser lovande ut är det inte säkert att framtidens svenskar samlas kring kräftskivor så ofta, tror Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnologi vid Stockholms universitet.

– Kräftskivan kan påverkas av de vegetariska och veganska trenderna i ungdomskretsar. Det kan bli stökigt med de här festerna där man bestämmer att man ska äta en sak som är svår att ersätta.

Dessutom vill många i dag ha individualiserade måltider med mer att välja på, tror Richard Tellström.

– Det talar för att den sakta är på väg ut och kanske är borta om två generationer. Den lever fortfarande i den äldre generationen. Jag tror att den har blivit för trivial och för enkel.

Vår relation till att äta hela djur har också förändrats, säger Richard Tellström. Att suga köttet ur kräftans klor och äta den med händerna kan upplevas som en brutal måltid.

Samtidigt tyder försäljningssiffror på att kräftor fortfarande är populära. Försäljningen av färska kräftor och skaldjur hade 2024 ökat med elva procent sedan 2016, enligt Statistiska centralbyrån.

– Det är en fantastisk höstfest, tycker jag. Det förkunnar att nu är sommaren slut och nu börjar hösten. Höstmörkret blir en del av dekoren, säger Richard Tellström.

Kräftskiva

Kräftskivan firas oftast i augusti på grund av ett äldre förbud mot kräftfiske mellan november och början på augusti. Trots att förbudet togs bort 1994 så håller många kvar i tidpunkten för firandet.

Kräftskivan härstammar från 1800-talet och etablerade sig först i en borgerlig samhällsklass. Under 1900-talet spreds traditionen och etablerades i alla samhällsskikt.

Före kräftskivorna åt man oftast kräftor som tilltugg till exempelvis öl. Eller så användes kräftor som ingrediens i matlagning.

Under mellankrigstiden tillkom dekorationerna, som de karaktäristiska kräftlyktorna, hattar och kulörta haklappar.

Vanliga tillbehör är bröd, västerbottenspaj, ost och snaps.

Källa: Richard Tellström, Nordiska museet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingKräftfiskaren Martin Karlsson fiskar kräftor i Hjälmaren. Är kräftorna mindre än elva centimeter läggs de tillbaka i vattnet, eftersom köparna inte vill ha för små kräftor. Foto: Anna Hållams/TT
Kräftfiskaren Martin Karlsson fiskar kräftor i Hjälmaren. Är kräftorna mindre än elva centimeter läggs de tillbaka i vattnet, eftersom köparna inte vill ha för små kräftor. Foto: Anna Hållams/TT
Inrikes

Kräftåret kan bli optimalt – ”Fantastisk höstfest”

Emma Widebäck/TT

Kräftskivornas tid är här och årets förutsättningar för kräftfiske ser goda ut. Men den svenska flodkräftan är akut hotad – och själva kräftskivan kan vara en tradition som långsamt håller på att försvinna.

– Jag tror att det kan vara ett ganska optimalt kräftår. Vi har haft en relativt varm vår och en ganska trivsam sommar, sett ur en kräftas perspektiv. Det gör att de ömsar skal som de ska och äter bra, säger Martin Karlsson, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Är sommaren för sval kan det dröja längre innan kräftorna ömsar skal. Det är när de ömsar skal som kräftorna växer, men under själva ömsningen går de inte in i kräftburarna.

I Sverige finns två arter av sötvattenskräftor, den inhemska flodkräftan och signalkräftan. Signalkräftan planterades ut under 1960- och 1970-talen för att kompensera för minskningen av flodkräftan, som drabbats hårt av kräftpest. Men det visade sig att signalkräftan själv bär på smittan utan att bli sjuk, vilket har bidragit till att flodkräftan fortsatt minska. Signalkräftan finns med på EU:s förordning över invasiva arter.

– Det kan ju ses som lite av en katastrof att vi tog in signalkräftan då det påskyndade försvinnandet av flodkräftan. Men det stora problemet i dag är att signalkräftan fortfarande sprids genom illegala utsättningar. Det är de utsättningarna som fortsätter att hota de kvarvarande bestånden av flodkräfta, säger Patrik Bohman, miljöanalytiker på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Bra att fiska flodkräftan

Men det finns risk att den inhemska flodkräftan försvinner successivt, tror Patrik Bohman. Den räknas som akut hotad, enligt Artdatabankens rödlista.

– Det finns över 10 000 bestånd med signalkräftor. För flodkräftan återstår färre än 800 bestånd, säger Patrik Bohman.

Flodkräftan är starkt skyddad och fisket av arten är reglerat. Reglerna finns för att skydda bestånden och minska spridningen av kräftpest.

Samtidigt rekommenderar SLU att man fortsätter att äta och fiska flodkräftor på ett hållbart sätt i friska bestånd för att bevara dem.

– Ska vi lyckas bevara flodkräftan måste vi också bevara traditionen att fiska och äta den. Så länge arten har en självklar plats på kräftskivan finns också ett starkt engagemang för att skydda och återetablera den, säger Patrik Bohman.

”Gäller att passa på att jobba”

Även yrkesfiskaren Martin Karlsson håller med om att det verkar vara ett bra kräftår i år.

– Men det går i vågor. Det är alltid spännande att se hur det ser ut inför varje år. Om det finns gott om kräftor i början brukar det också vara det senare. Men vissa år finns det knappt några större kräftor att få upp.

Under kräftsäsongen är det bråda dagar för Martin Karlsson, som fiskar kräftor i Hjälmaren och driver Nackhällsfisk. Säsongen för kräftfisket sträcker sig från midsommar till september ut. Han åker ut på morgonen vid sju och är ute till omkring klockan 13 för att få upp kräftorna. Från och med i slutet av juli arbetar han varje dag under en period.

– Det är inga problem att bli av med kräftor. Det är en bra ekonomisk säsong för oss yrkesfiskare, det gäller att passa på att jobba.

Men även om kräftfisket är lönsamt är det inte den roligaste sortens fiske, enligt Martin Karlsson.

– Det är inte särskilt avancerat, det kan bli väldigt enformigt att från klockan 07 dra upp kräftor, sortera dem och sedan kasta i burarna igen.

– Det roligaste är att fiska från isen en fin vinterdag med sol.

Kan upplevas som en brutal måltid

Men även om årets kräftsäsong ser lovande ut är det inte säkert att framtidens svenskar samlas kring kräftskivor så ofta, tror Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnologi vid Stockholms universitet.

– Kräftskivan kan påverkas av de vegetariska och veganska trenderna i ungdomskretsar. Det kan bli stökigt med de här festerna där man bestämmer att man ska äta en sak som är svår att ersätta.

Dessutom vill många i dag ha individualiserade måltider med mer att välja på, tror Richard Tellström.

– Det talar för att den sakta är på väg ut och kanske är borta om två generationer. Den lever fortfarande i den äldre generationen. Jag tror att den har blivit för trivial och för enkel.

Vår relation till att äta hela djur har också förändrats, säger Richard Tellström. Att suga köttet ur kräftans klor och äta den med händerna kan upplevas som en brutal måltid.

Samtidigt tyder försäljningssiffror på att kräftor fortfarande är populära. Försäljningen av färska kräftor och skaldjur hade 2024 ökat med elva procent sedan 2016, enligt Statistiska centralbyrån.

– Det är en fantastisk höstfest, tycker jag. Det förkunnar att nu är sommaren slut och nu börjar hösten. Höstmörkret blir en del av dekoren, säger Richard Tellström.

Kräftskiva

Kräftskivan firas oftast i augusti på grund av ett äldre förbud mot kräftfiske mellan november och början på augusti. Trots att förbudet togs bort 1994 så håller många kvar i tidpunkten för firandet.

Kräftskivan härstammar från 1800-talet och etablerade sig först i en borgerlig samhällsklass. Under 1900-talet spreds traditionen och etablerades i alla samhällsskikt.

Före kräftskivorna åt man oftast kräftor som tilltugg till exempelvis öl. Eller så användes kräftor som ingrediens i matlagning.

Under mellankrigstiden tillkom dekorationerna, som de karaktäristiska kräftlyktorna, hattar och kulörta haklappar.

Vanliga tillbehör är bröd, västerbottenspaj, ost och snaps.

Källa: Richard Tellström, Nordiska museet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026