Kinas miljökatastrof
En kvinna tar prov från det röda förorenade vattnet i utflödet från ett avlopp i Jian-floden i Luoyang i Henanprovinsen, norra Kina, 2011. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


Kinas miljö har utsatts för sådana övergrepp under den urbana och industriella utvecklingen att föroreningar i luft, vatten och mark har nått alarmerande nivåer. ”Det handlar om en skala och en hastighet som världen aldrig tidigare har skådat”, enligt Jennifer Turner, chef för China Environment Forum vid Woodrow Wilson Center. 

Pekings luftföroreningar nådde i januari 2013 en så dramatiskt hög nivå att ett nytt ord, ”airpocalypse,” myntades. Ordet har sedan dess använts för de alarmerande luftföroreningarna i Peking och andra kinesiska städer.

Pekings PM2,5-nivå nådde över 500 i januari 2013 och det höga indexet nåddes åter år 2014.

Sikten var så dålig i den smog-kvävda staden att skolarbetet stoppades.

Små partiklar i luften ger sjukdomar

Världshälsoorganisationen (WHO) använder PM2,5, partiklar mindre än 2,5 mikrometer i diameter, som hälsoindikator, eftersom dessa kan ta sig in i blodomloppet och komma ned i lungorna och orsaka sjukdomar i luftvägarna, lungcancer och andra sjukdomar. Säker exponering för PM2,5 är 10 mikrogram per kubikmeter per år och 25 mikrogram per kubikmeter på en 24-timmarsperiod, vilket kallas PM2,5-index 10 respektive 25.

En forskningsrapport som gavs ut av Shanghai Academy of Social Sciences i februari 2013 placerade Peking som den stad som hade näst sämst livsmiljö av 40 större städer i världen, enligt Daily Mail. Rapporten klassade Peking som ”knappt lämplig” att bo i, på grund av de svåra luftföroreningarna.

Koleldning stor bov

Smog är särskilt allvarlig i städer i norra Kina under eldningssäsongen på vintern när koleldning bidrar till luftföroreningarna. I oktober 2013 hade den nordliga staden Harbin rekordet med PM2,5-index på 1 000, med en sikt på mindre än 50 meter, enligt uppgifter från Kinas miljöskyddsbyrå.

Kinas otyglade och kolberoende utveckling utgör den direkta orsaken till luftföroreningarna. Kinas kolkonsumtion utgör halva världskonsumtionen, då kolet används som bränsle i världens näst största ekonomi.

Luftföroreningarna har allvarligt skadat människors hälsa. Baserat på en studie, ”2010 Global Burden of Disease”, som publicerades i december 2013 i den brittiska medicintidskriften The Lancet, medförde luftföroreningarna en för tidig död för 1,2 miljoner människor i Kina år 2010, vilket är cirka 40 procent av det totala antalet i världen.

Luftföroreningarna har förkortat den förväntade livslängden med 5,5 år i norra Kina, enligt en studie som utfördes av forskare från Kina, Israel och USA och publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences 2013.

Påverkar inte bara Kina

Kinas airpocalypse kväver inte bara de kinesiska städerna, utan påverkar också andra länder genom långväga transport av luftföroreningarna. Omkring 40-60 procent av föroreningarna i Japan, när det gäller små partiklar, kommer från Kina, säger Hiroshi Tanimoto vid Japan’s National Institute for Environmental Studies till New York Times. Korea är ännu mer drabbat. Föroreningar har också förts över Stilla havet och påverkat västra USA.

Kinas airpocalypse går hand i hand med Kinas ställning som värsta utsläppare av växthusgaser, vilket påskyndar den globala klimatförändringen och ökar hotet om global uppvärmning.

Allvarliga vattenföroreningar

Om luftföroreningarna är allvarliga så är vattenföroreningarna ett ännu större problem och svårare att lösa, enligt en artikel i The Economist.

–Stora delar av städernas vattenförråd är inte bara för farligt att dricka – det är för farligt att röra vid, säger John Parker, globaliseringsredaktör på The Economist, i en videointervju. Man kan inte ens tvätta i det.

Data från den kinesiska regeringen år 2011 visar att över hälften av Kinas stora sjöar och reservoarer var alltför förorenade för mänskligt bruk. Grundvattnet, som står för en tredjedel av Kinas vattenresurser, är drabbat av liknande föroreningar. Av över 4 700 teststationer för grundvattenkvalitet visade cirka 60 procent ”relativt dåligt” eller värre föroreningsnivå. Hälften av befolkningen på landsbygden saknar tjänligt dricksvatten.

Föroreningar dödar

Kemiska fabriker, läkemedelsfabriker och kraftverk spyr ut föroreningar till vattendrag, och skapar döda zoner där de flyter fram. Ett anmärkningsvärt exempel är Huai-floden i centrala Kina, som dödförklarades av Elizabeth Economy i hennes kända bok ”The River Runs Black”, om Kinas miljö från 2004.

Om Kinas luftföroreningar medför airpocalypse så är vattenföroreningar orsak till händelser som fått internationell uppmärksamhet. År 2007 täcktes Tai-sjön av en tjock matta av cancerframkallande, blågröna alger, och hemska bilder därifrån har cirkulerat på internet. År 2006 förorenades Songhua-floden i nordöstra Kina av kemikalieutsläpp, och regeringens mörkläggning kritiserades från många håll. Många fler incidenter går dock obemärkta förbi.

I några fall har vattenföroreningarna varit sorgligt surrealistiska. Vattenlederna i staden Wenzhou i östra Kina var så förorenade av kemikalier att en tänd cigarett antände vattnet, vilket rapporterades i Daily Mail 2014. Detta var inte första gången en flod brann. Andra bilder av vattenföroreningar visar hur vattnet har blivit svart, rött eller orange, eller täckt med alger eller döda fiskar.

En rapport på chinadialogue visar att över hälften av Kinas städer hade vatten av ”dålig” eller ännu sämre kvalitet år 2012. Ma Jun, en miljöaktivist som leder en Peking-baserad grön NGO, sade till chinadialogue: ”Att bekämpa vattenföroreningar är en lika allvarlig och viktig utmaning för myndigheten som att bekämpa luftföroreningar… vattenföroreningar innebär en större hälsorisk för omkring 300 miljoner människor som lever i landsbygden.”

Förorenad jord

China Daily, en engelskspråkig tidning som publiceras av den kinesiska regimen, hade en ledarartikel där det fastslogs att: ”Jord som förorenats med tungmetaller urholkar grunden för landets livsmedelssäkerhet och blir till en hotande fara för folkhälsan”.

Nästan en femtedel av Kinas jordbruksmark är förorenad, enligt Kinas ministerium för miljöskydd och ministeriet för markresurser. Kemikalier som kadmium, nickel, arsenik, bly och kvicksilver förgiftar marken, eftersom de dumpas i vatten som sedan används för bevattning.

I början av 2014 medgav ministeriet för miljöskydd att det finns 450 miljörelaterade ”cancerbyar” i Kina. Dessförinnan hade föroreningar av marken och dess hot mot hälsa och livsmedel fått begränsad uppmärksamhet i media, och den kinesiska regeringen hade behandlat data om markförorening som en ”statshemlighet”.

Kadmium i ris

Att man ändrat sig berodde delvis på en skandal nyligen med kadmium i ris som gjorde att människor i Hunan blev rädda för att äta ris. Enligt affärstidskriften Caijing i Fastlandskina, inspekterade staden Guangzhou lokala restauranger och fann för höga kadmiumnivåer i 44,4 procent av riset och risprodukterna. Det mesta av riset kom från Hunanprovinsen.

Enligt Caixin New Century Magazine hade forskare från den Kinesiska vetenskapsakademin och andra institutioner rapporterat om kadmiumföroreningar 2009. De tog prover från 100 risfält som låg nära gruvor i hela Hunanprovinsen, och fann att 65 procent av proverna överskred gränsvärdet för kadmium. Det förorenade riset hade nått den lokala och nationella marknaden.

WHO:s webbsida konstaterar att ”kadmium ger toxiska effekter på njurar, skelett och lungor och luftvägar”. Tungmetallen lakas ut ur gruvor och kemiska fabriker i Hunan.

Hunans nya cancerbyar, däribland Shuanqiao är också i fokus. China Youth rapporterade att 26 personer i Shuanqiao dog av kadmiumförgiftning. Jordprover därifrån visade kadmiumhalter på 300 gånger den tillåtna nivån, och 509 av dess 2888 bybor testades positivt för kadmiumförgiftning. Kemikalien kom från kemifabriken Xianghe. Byborna har klagat över föroreningar därifrån sedan 2006. Det här exemplet är bara toppen på isberget när det gäller förgiftning med kemikalier i Kina.

Regeringen planerar åtgärder

Inför den katastrofala miljöförstöringen har den kinesiska regeringen vaknat till. Premiärminister Li Keqiang meddelade på den nationella folkkongressen i början av året: ”Vi kommer att förklara krig mot föroreningar.” Li sade: ”Smog påverkar större delar av Kina, och miljöförstöring har blivit ett stort problem, vilket är naturens rödljusvarning för modellen med ineffektiv och blind utveckling.”

Den kinesiska regeringen har planer på att rena miljön. I september 2013 lanserade regeringen en plan på 1700 miljarder yuan (ungefär lika mycket i svenska kronor) för att rena luften, och i början av året kom meddelande om en investering på 1850 miljarder yuan för att ta itu med vattenföroreningarna. Experter är dock osäkra på om dessa investeringar kommer att förändra situationen.

Vad som är oroande är regimens kvarvarande attityd, ”krig mot naturen”, som har gjort att tidigare miljösatsningar fått begränsad effekt. I Maos krig mot naturen förstörde stränga åtgärder i jordbruket uppbyggnaden av ekosystemen på landsbygden. Strävan efter ekonomisk utveckling efter Maos tid har överträffat den tidigare trenden med rekordhöga föroreningar av luft, vatten och mark från industriell och urban tillväxt.

Ekonomiska intressen går först

Kina-experter tror att roten till Kinas miljöproblem kan sökas i toppstyrningen från kommunistpartiet, med dess korruption och brist på politiskt ansvarstagande och rättssäkerhet. Ekonomiska intressen som drivit tjänstemän har lett till att miljöföroreningen har fått fortgå okontrollerat. När några förorenande fabriker stängs dyker andra upp.

”Miljöproblemen är främst till följd av en enpartikontrollerad, korrupt, omänsklig regering”, säger Ahkok Wong, universitetslektor i Hongkong, till ROAR Magazine.

Miljöförstöring har blivit till en växande källa till missnöje och protester i Kina. Redan på 1990-talet omfattade protester på Kinas landsbygd miljörelaterad förlust av mark. Sedan 2000-talet utvidgades storskaliga protester till städer där medborgarna protesterar mot förorenande fabriker och anläggningar. Enligt en Pew-undersökning stod miljöfrågor för hälften av protesterna under 2013 i Kina.

Vilka förändringar krävs?

Utan några grundläggande förändringar i det politiska systemet är det svårt att förvänta sig några stora miljöförbättringar.

Så som Mao utplånade traditionell kinesisk tro på harmoni mellan människan och himlen, och så som kommunistregimen efter Mao fortsätter att gynna utvecklingen framför miljön, så har också den moraliska grunden för det kinesiska folket urholkats, vilket gynnat korruption och brist på respekt för andra och för miljön.

Utan att ett moraliskt system återskapas kommer Kinas miljö även i fortsättningen att drabbas, tillsammans med det kinesiska folket.

Hong Jiang är docent och ordförande i institutionen för geografi vid University of Hawaii i Manoa. Hon har specialiserat sig på Kinas miljö och kultur.

 

En kvinna och hennes dotter bär andningsskydd vid besök på Himmelska fridens torg, på grund av farliga nivåer av luftföroreningar i Peking, januari 2013 (Foto: Feng Li/Getty Images)

En kvinna och hennes dotter bär andningsskydd vid besök på Himmelska fridens torg, på grund av farliga nivåer av luftföroreningar i Peking, januari 2013 (Foto: Feng Li/Getty Images)


En invånare rensar bort död fisk från Fuhe-floden i Wuhan, Kina, i september 2013. Enligt ett officiellt Weibo-konto dog fisken av höga halter av ammoniak.(Foto: STR/AFP/Getty Images)

En invånare rensar bort död fisk från Fuhe-floden i Wuhan, Kina, i september 2013. Enligt ett officiellt Weibo-konto dog fisken av höga halter av ammoniak.(Foto: STR/AFP/Getty Images)


Sopor fyller en förorenad kanal i utkanten av Peking i mars 2012. Kina sade att två tredjedelar av dess städer för tillfället inte klarar nya normer för luftkvalitet. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)

Sopor fyller en förorenad kanal i utkanten av Peking i mars 2012. Kina säger att två tredjedelar av dess städer för tillfället inte klarar de nya normerna för luftkvalitet. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)


En död gris ligger i en smutsig biflod till Yangtze-floden i Hebeiprovinsen i centrala Kina, i mars 2013. Mer än 13 000 döda grisar hittades det året. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

En död gris ligger i en smutsig biflod till Yangtze-floden i Hebeiprovinsen i centrala Kina, i mars 2013. Fler än 13 000 döda grisar hittades det året. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


Arbetare leder bort förorenat vatten nära Zijins koppargruva i Shanghang, 2010. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Arbetare leder bort förorenat vatten nära Zijins koppargruva i Shanghang, 2010. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


Ett värmekraftverk släpper ut tät smog i luften i Changchun i Jilinprovinsen, nordöstra Kina, i januari 2013. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Ett värmekraftverk släpper ut tät smog i luften i Changchun i Jilinprovinsen, nordöstra Kina, i januari 2013. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


Invånare använder båt för att ta sig fram längs en översvämmad gata i Chongqing, i juli 2012. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Invånare använder båt för att ta sig fram längs en översvämmad gata i Chongqing, i juli 2012. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


En bybo går längs en flodfåra som har torkat upp nästan helt på grund av lite regn och höga temperaturer, i Guangxi-regionen i Kina, i maj 2012. (Foto: Chinafotopress/Getty Images)

En bybo går längs en flodfåra som har torkat upp nästan helt på grund av lite regn och höga temperaturer, i Guangxi-regionen i Kina, i maj 2012. (Foto: Chinafotopress/Getty Images)


En man som bär mask för att skydda sig mot SARS, går förbi en löpsedel vid en kiosk på en gata i Hongkong, i maj 2003. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)

En man som bär mask för att skydda sig mot SARS, går förbi en löpsedel vid en kiosk på en gata i Hongkong, i maj 2003. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)

GRANSKNING: Dödens sjukhus