Lågkonjunkturen är snart över. Nu väntar i stället en rad räntehöjningar, enligt Konjunkturinstitutet (KI).
Sveriges ekonomiska återhämtning fortsätter. Precis som strax före sommaren vidhåller KI i sin nya prognos att den långvariga lågkonjunkturen till slut kommer att ebba ut under 2027.
– Den information som kommit in visar fortsatt på att svensk och global ekonomi är motståndskraftiga och växer. Konjunkturbotten ligger långt bakom oss, säger KI:s generaldirektör Albin Kainelainen till TT.
Skruvar upp prognosen
Det gör att man bland annat skruvar upp BNP-tillväxten från 2,2 procent till 2,4 procent i år medan 2027 års siffra hålls kvar vid 2,8 procent.
En rad skattesänkningar har bidragit till att inflationen för närvarande ligger klart under Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent. Den bedöms dock stiga under 2027 och därför spår nu KI fortsatt två räntehöjningar varav den första sker redan i december i år.
Den prognosen går tvärtemot de fyra storbankernas bild där ingen tror på en räntehöjning i år, Riksbanken i sin tur har flaggat för att det ”finns en viss sannolikhet” för en höjning.
Vad ser KI som inte storbankerna gör?
– Vi har ju en höjning i december och det är klart att det är svårt att säga exakt. Bankerna ligger kanske ett halvår eller några kvartal längre fram, samtidigt, tittar vi på marknaden så säger den att höjningen ska komma snarare i oktober än i december.
Från KI:s sida är nu prognosen fyra höjningar under prognosperioden, vilket skulle innebära en styrränta på 2,75 procent 2028.
Är konjunkturåterhämtningen så pass stabil att den klarar av alla höjningar?
– Ja, vi ser att ekonomin är mera i balans nästa år och då är det naturligt att räntan också är ungefär på den långsiktiga nivån och det är högre än dagens 1,75 procent.
Oförändrad arbetslöshet
Den sida som står som vinnare i riksdagsvalet om ett par veckor kan – om KI får rätt – slippa kämpa i motvind i form av en besvärande lågkonjunktur under den inledande mandatperioden, även om arbetslösheten förväntas ligga kvar på nästan 8 procent.
Sverige har fortsatt väldigt låg offentlig skuldsättning, konstaterar Albin Kainelainen och enligt KI uppgår det så kallade reformutrymmet till omkring 23 miljarder per år de kommande fyra åren.
Väljare som dock fått se olika skattesänkningar på exempelvis livsmedel och drivmedel kommer dock att mötas av en annan verklighet framöver, påpekar han:
– Det finns ett visst utrymme för att göra ofinansierade åtgärder varje år, men det är absolut inte lika stort som det har varit de senaste åtta åren i genomsnitt, påpekar han.
