Kartor är berättelser om makt. Första världskriget återupprättade Polen ur Tysklands, Österrike-Ungerns och Rysslands spillror, stormakter som delat Polen i över ett sekel. Andra världskriget och Sovjetunionens kollaps 1991 omformade gränser, och gav Ukraina självständighet med Krim och Donbass. Ukrainas karta präglas av splittring under Kungariket Polen, Polen-Litauen och Ryssland, fram till 2014 års ryska annektering av Krim och 2022 års invasion. Varje streck drivs av makthavare, medan folket betalar priset.

Ryssland hävdar historiska rättigheter till östra och södra Ukraina, medan Ukraina åberopar internationell rätt. Men fredsförhandlingarna 2025 tyder på att Ukraina, pressat av USA och med Europas motvilliga medgivande, kan acceptera en omritad karta. Detta väcker en filosofisk fråga: Är territoriell integritet absolut, eller kan lidandets tyngd rättfärdiga kompromisser?

Fredsförhandlingarna 2025 har intensifierats. USA, under Donald Trump, prioriterar lidandets minskning över kartans streck. Trump inser att en återställning av Ukrainas 1991-gränser är ohållbar om priset är fortsatt krig. Han har pausat militärt stöd och förhandlar med Ryssland, bland annat i Riyadh, med förslag om att erkänna rysk kontroll över Krim, Donbass och andra ockuperade områden längs frontlinjen mot sanktionslättnader. Denna utilitaristiska kalkyl har väckt kritik i Ukraina men också öppnat för diskussion om krigets pris.