Riksbanken ska köpa mer statsobligationer för att få fart på inflationen. Tre av sex ledamöter röstade emot förslaget, vilket en del analytiker tolkar som slutet på stimulanserna.

Riksbankschefen anser dock inte att man nått vägs ände.

Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på minus 0,5 procent. Samtidigt har banken beslutat att förlänga stödköpsprogrammet, som löper ut vid nyår.

– Vi har en starkare konjunktur, framför allt har vi en lite starkare konjunktur än vad vi såg i oktober. Det här leder till högre inflation, men det finns också en hel del risker som kan äventyra inflationsutgången, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en presskonferens.

Därför krävs en fortsatt ”väldigt expansiv penningpolitik”, enligt Ingves.

Reserverade sig

Riksbanken ska under första halvåret 2017 köpa obligationer för 30 miljarder kronor.

– ECB förlängde nyligen sina obligationsköp, då måste Riksbanken haka på. Att man inte sänker räntan hänger ihop med att inflationen inte längre ligger på alarmerande nivåer. Dessutom är kronan i utgångsläget fortfarande väldigt svag, vi har en tillväxt och fortfarande en stark penningmarknad, säger Ann Öberg, chefsekonom på Handelsbanken.

Tre av ledamöterna i direktionen reserverade sig mot beslutet att öka köpen av statsobligationer i den omfattningen som beslutats.

”Sista vi ser”

Oenigheten inom Riksbanken gällande beslutet om stödköpen är intressant, anser Tor Borg, chefsekonom på den statliga banken SBAB.

– Min bedömning är att det här är nog det allra sista vi ser i form av stimulanser. Det ska hända något väldigt markant med ekonomin eller inflationen för att de ska komma med ännu mer stimulanser, säger han.

Han får medhåll av Länsförsäkringars chefsekonom Anna Öster tolkar det som ”ett första litet tecken på en vändning” i penningpolitiken.

Men Riksbankschefen tonar ned oenigheten i direktionen. Ledamöterna är överens om det mesta, enligt Ingves.

– På marginalen hade vi en livlig och bra diskussion om hur mycket statsobligationer vi skulle köpa.
På frågan om Riksbanken nått vägs ände när det gäller penningpolitiska stimulanser svarar han:

– Nej, det tror jag inte. Behöver vi så kan vi göra mer.

Stärkt krona

Ingves brasklapp när det gäller inflationsutvecklingen gäller kronkursen:

– Det är viktigt vad som sker med den svenska växelkursen. Det påverkar i alla fall i närtid ganska mycket vad som händer med inflationen i Sverige. Därför är det inte helt enkelt att förutse detta, säger Ingves.

Riksbanken ser framför sig en god ekonomisk utveckling för Sveriges viktigaste handelspartner, med en genomsnittlig tillväxt på något över två procent de närmaste åren.

Kronan stärktes med några ören mot både euron och dollarn efter Riksbankens besked. En dollar kostar 9:30 kronor jämfört med 9:34 före beskedet. En euro kostar nu 9:66 kronor.

Räntorna sjönk med några punkter. Den tioåriga räntan ligger på 0,67 procent.

Risker med räntan

Riksbanken lämnar räntebanan oförändrad jämfört med beslutet i oktober. Det betyder att Riksbanken räknar med att börja höja styrräntan i början av 2018. Enligt Ingves är det fortsatt mer sannolikt att räntan sänks än höjs den närmaste tiden.

Ingves säger att Riksbanken lever med bekymret att de låga räntorna kan ge oönskade effekter.

– Det finns risker i samband med låga räntor, och det påpekar vi väldigt noga även denna gång i den penningpolitiska rapporten.

Hushållens växande skulder är ”en tilltagande risk” för samhällsekonomin, enligt riksbankschefen.

– Det innebär att det i allt högre grad behövs olika slag av riktade åtgärder för att hantera de problem som finns på bostadsmarknaden.

(TT)

Riksbankens prognoser
Svensk ekonomi (procentuell förändring): 2016 2017 2018 2019 Inflation (KPI) 1,0 1,4 2,2 3,0 BNP 3,4 2,4 2,2 2,1 Arbetslöshet 6,9 6,7 6,7 6,7 Reporäntan (kvartalsmedelvärde i procent): Kvartal 4, 2016 -0,50 Kvartal 4, 2017 -0,56 Kvartal 4, 2018 -0,15 Kvartal 4, 2019 0,36 Källa: Riksbanken