Midsommarkransen var på – men någon feststämning bjöd inte Sverige på när EU-länderna höll toppmöte om sin långtidsbudget.
– Sverige är ingen bankomat, säger statsminister Ulf Kristersson (M).
Sverige står envist på den sida som motståndarna kallar för den ”snåla” i budgetkampen. Tillsammans med länder som Nederländerna, Österrike, Tyskland, Finland och Danmark arbetas för att hålla ner de gemensamma utgifter som EU ska hantera under åren 2028–2034.
Det kompromissbud som vårens ordförandeland Cypern nyligen lagt fram gillas inte.
Statsminister Ulf Kristersson håller pressträff efter EU-toppmötet i Bryssel. Foto: Wiktor Nummelin / TT
– Jag har sagt direkt till Cypern att det här är inte ens en samtalsstart. Det här innebär en våldsam ökning av budgetens storlek. Vi behöver en bättre budget – inte en större, säger Kristersson på plats vid EU-ländernas pågående toppmöte i Bryssel.
Kamp mot Spanien
På andra sidan står betydligt fler länder, inklusive tunga ekonomier som Italien, Spanien och Polen. De gillar de nya satsningar som EU-kommissionen vill göra på försvar och konkurrenskraft, men vill också behålla ett stort och starkt stöd till jordbruk och regionalpolitik.
Någon lösning är ännu inte i sikte. Diskussionen på fredagens EU-toppmöte var mest ytterligare en tuppfäktning där båda sidor lade fram sina argument.
– Vi kom ingen vart över huvud taget, konstaterar Kristersson efteråt.
I stället går kampen vidare på tjänstemanna- och EU-ministernivå med förhandlingar som ska leda fram till ännu ett kompromissbud, nu från höstens ordförandeland Irland, någon gång i oktober.
– Någon gång ska vi enas och kan det ske någon gång innan 2027 . . . så är det en fördel. Men för mig kommer innehållet i budgeten och svenska skattebetalares pengar vara mycket viktigare än exakt när, säger Kristersson, som inte känner att det är någon brådska med att komma överens.
– Sverige har definitivt tålamod. Den som har bråttom nu är den som förlorar.
Samtal om Kina
Fredagens mötande följde på en lång sittning i torsdags kväll och in på småtimmarna, då stats- och regeringscheferna främst pratade om Ukraina och den komplicerade handelsrelationen till Kina.
– Europeiska företag kan inte operera i en konkurrenssituation som är i ökande grad orättvis, säger Kristersson.
Efteråt fick EU-kommissionen i uppdrag att ”utveckla och småningom komplettera verktygslådan för handelsförsvar och industripolitik”.
I praktiken innebär det att komma med förslag tidigast i höst på nya skarpare åtgärder.
