Hushållens skuldsättning har varit föremål för omfattande diskussioner inom ramen för arbetet med finansiell stabilitet i Sverige under en lång följd av år. Orsaken till det är att många hushåll har en mycket hög skuldkvot och att det riskerar att leda till finansiella problem för hela samhället.

Hushållens samlade skuld på cirka 5 400 miljarder kronor motsvarade drygt 86 procent av bnp efter andra kvartalet i år. Svenska hushåll är därmed ett av Europas mest skuldsatta folk. De privata skulderna är också ojämnt fördelade mellan olika grupper och är av helt olika karaktär beroende på om deras ursprung handlar om konsumtionslån eller lån för att köpa kapitalvaror eller bostäder. Det är i detta sammanhang som förmågan att bära kapitalkostnader för de skulder man dragit på sig skapar risker för den enskilde, men också för hela samhället. Det är därför viktigt att de myndigheter som hanterar regelverket kring utlåning och skuldsättning agerar relevant och effektivt för att minimera riskerna.

De privata skulderna ligger utanför de offentliga skulderna, vars effekter man pratar om betydligt oftare än om de privata skuldernas bidrag till riskerna i det finansiella systemet. Statens och kommunsektorns samlade bruttoskuld, inklusive pensionssystemets skulder, uppgick enligt Riksgälden och SCB, till 2 159 miljarder kronor den 31 december 2024, vilket motsvarade 33,5 procent av bnp. Det är detta mått som används i de flesta sammanhang när länders skuldsättning debatteras och jämförs med varandra.