Varför går vissa it-projekt inte som det var tänkt och vad kan man göra åt det? Detta har man undersökt vid Örebro universitetet, och tagit fram en manual för att undvika det man kallar cargokult.

Under tre år har Tanja Elina Havstorm, universitetslektor i informatik vid Handelshögskolan vid Örebro universitet, studerat hur man bedrivit it-utvecklingsprojekt på ett stort svenskt företag inom teknikbranschen. Under 800 timmar har hon suttit med på möten och det dagliga arbetet i projektgrupper och team för att analysera om de har lyckats med att införa det nya arbetssättet på ett framgångsrikt sätt, eller om de har ägnat sig åt vad man kallar cargokult.

Cargokult betyder i det här sammanhanget att man härmar ett beteende på ytan utan att förstå vad det innebär på djupet. Begreppet kommer från socialantropologin, där man på 1930-talet upptäckte hur befolkningen på öar i Stilla havet genom ritualer härmade den teknologi som västerlänningar hade fört dit. Bland annat byggde befolkningen flygplan av trä och gräs, i försök att få tillgång till den avancerade teknologin och de därmed förknippade varorna (cargo) som flygplanen transporterade dit. Men träflygplanet lyfte av naturliga skäl aldrig, eftersom det saknade det essentiella som gör att ett flygplan verkligen kan flyga, och inte bara ser ut att kunna göra det. De byggde även bland annat radioapparater och fordon i trä, gräs och lera, och föreställde sig att gudarna skulle sända dem olika gåvor när de tog efter de beteenden och yttre attribut som de iakttagit i samband med att västerlänningarna förde varor till dem.