Donald Trump vill koppla ett struptag på Iran. Om han väljer att slå till – och försöker utdela ett enda välriktat slag – kan Iran slå tillbaka under bältet. Så här ser riskerna ut för att det hela urartar.
Om USA kliver in bredvid Israel i det nya kriget så kommer Iran att försvara sig och ge igen, lyder beskedet från Teheran. Donald Trump säger sig ännu inte ha fattat ett beslut.
Ett amerikanskt anfall skulle sannolikt handla om att få in ett avgörande slag mot Irans kärnenergianläggning Fordo. Den ligger under ett berg och lär endast kunna nås och förstöras om USA låter plan av typen B-2 flyga in och släppa en avancerad jättebomb.
Men många experter ifrågasätter att ett ingripande skulle kunna vara så begränsat. Om USA vill undvika motangrepp lär det kräva ett bredare anfall mot iranska mål.
När USA dödade den iranske generalen Qassem Soleimani i ett drönaranfall i Irak i januari 2020 rådde stora farhågor för ett storkrig. Iran bombade en bas med amerikanska soldater i Irak några dagar senare. Här står några amerikaner vid förstörelsen på al-Asad-basen den 13 januari 2020. Foto: Qassim Abdul-Zahra/AP/TT
Tiotusentals amerikaner
Irans möjligheter att skada Israel har visat sig vara begränsade, då större delen av dess anfall mot Israel har kunnat stoppas av luftvärn.
Men det finns många amerikanska mål i Mellanöstern, militära och civila.
Omkring 40 000 amerikanska soldater är stationerade i olika länder i bredare Mellanöstern: i Bahrain, Förenade arabemiraten, Irak, Kuwait, Saudiarabien, Syrien, Turkiet och Qatar.
Och Iran har visat att de är möjliga måltavlor: När Donald Trump beordrade ett drönaranfall som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani år 2020 så hämnades Iran genom att skjuta ett tiotal robotar mot amerikanska militärbaser i Irak och skada många soldater.
Nu har två av USA:s hangarfartygsledda stridsgrupper skickats till området. Flera jagare har placerats i östra Medelhavet.
Iran kan också försöka blockera trafiken i det snäva och vältrafikerade Hormuzsundet. Attacker mot någon av alla energianläggningar i regionen skulle kunna få känsliga följder, som ett skenande oljepris.
Iran kan operera med hjälp av en lång rad allierade milisgrupper, men landet har också visat sig kunna agera offensivt i det fördolda och genom ombud, som när man använt sig av kriminella nätverk i Sverige.
Mer desperat?
USA:s president Trump säger sig helst vilja nå en överenskommelse med Iran, men med hans militära hot följer snabbt skärpta krav om att landet helt ska skrota atomenergin. Även om det skulle vara en förhandlingstaktik finns det risk att Irans ledning blir mer benägen att skaffa sig garantier i form av ett kärnvapen, varnar vissa experter.
Om islamiststyrets makt hotas kan det också börja agera mer desperat. Men ledarna lär tänka efter många gånger innan det slår mot USA och kanske inte gör det omedelbart, enligt Ray Takeyh, senior forskare vid tankesmedjan Council of Foreign Relations.
– Men prästerskapets oligarker är långsinta. När röken har lagt sig kommer de att ta till de taktiker som har fungerat bäst för dem genom åren: terrorism och asymmetrisk krigföring, säger han till Politico, och tillägger att även det lär behöva besvaras.
