Ofrivillig barnlöshet pekas ut som en viktig men ofta förbisedd orsak till Sveriges låga barnafödande. Många inser inte hur snabbt fertiliteten sjunker med åldern, och graviditetsförsök kan påbörjas för sent.
Svenska kvinnor föder allt färre barn, vilket oroar regeringen som har låtit utreda frågan ur en rad perspektiv.
I den senaste rapporten studeras hur medicinska och biologiska begränsningar påverkar – och experterna slår fast att sådant som senarelagt barnafödande och bristande medvetenhet om att fertiliteten sjunker är ”centrala hinder” för barnafödande i dag.
– Det är en väldigt stor grupp som vill bli föräldrar, som verkligen önskar det, men som av medicinska och biologiska skäl inte kan, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Äldre föräldrar
Enligt rapporten kan det låga barnafödandet inte fullt ut förklaras enbart av socioekonomiska eller kulturella faktorer, som Jakob Forssmed konstaterar hittills har tagit stor plats i debatten. Den biologiska dimensionen, med allt från ålder till livsstil och genetik, måste också vägas in.
Det slås fast att infertilitet är relativt vanligt och bedöms påverka cirka 15–20 procent av alla par i barnafödande ålder.
”Det utgör därmed en av de mest utbredda kroniska sjukdomarna bland personer i åldern 25–44 år”, skriver författarna.
– Det här spelar roll för vår demografiska utveckling som samhälle, säger Jakob Forssmed.
Under 2000-talet har både mammors och pappors medelålder vid första barnets födelse ökat. Vissa påbörjar försöken att bli gravida först när fertiliteten redan har minskat – och studier visar också att fertilitetsmedvetenheten i befolkningen är låg.
– Mycket i vårt samhälle driver mot att få barn senare. Vi tänker att det finns alltid provrörsbefruktningar, men skriften visar tydligt att i många fall fungerar inte det, säger Forssmed.
Mer information
Han säger samtidigt att det är en djupt personlig fråga när man väljer att vilja bli förälder.
– Men de här förutsättningarna behöver tydligare komma in i människors kalkyler, precis som att etablera sig på arbetsmarknaden eller skaffa en bostad.
– Här har vi en sak som är djupt beroende, inte av våra tankar, utan vår biologi.
Exakt vad regeringen kan göra åt saken vill Jakob Forssmed återkomma till. Men han anser att det behövs mer information om fertilitet, bland annat redan på ungdomsmottagningarna, och vill även utjämna skillnaderna mellan regionerna i hur de hjälper barnlösa par.
