Skälen för en bosättare i Sydfrankrike att en torsdag vintertid ta sig till samhället Aups i Alpernas nedre del är två, skriver Staffan Heimerson.
Just i Aups, med 2 200 invånare, finns en av Frankrikes få äkta tryffelmarknader. På torget framför rådhuset står varje torsdag förmiddag från slutet av november till mitten av mars en skara väl påpälsade tryffeljägare – snoriga i näsan, skitiga under naglarna – och säljer den svarta tryffeln, Tuber melanosporum. Den underjordiska svampen som förvandlar några enkla rätter till gastronomins kronjuveler.
Folkligt. Lyckobringande. Trots att marknadsekonomin inte fungerar. Alla lägger upp sina kakaobruna klumpar på brevvågen och tar exakt samma pris; i juletid 13 000 kronor kilot, nu i eftersäsong, bara 7 500. Jag köpte nästan ett hekto, och det räckte till en pastamiddag för två där tagliatellen knappt syntes under hyvlorna, en brouillade med tryffel tillräckligt för att dominera äggröran, och – det allra bästa – varsin bakad potatis, mosad med lite smör och generöst överhyvlad. Jag smugglade undan en liten bit till frukostens stekta ägg. Jublande gott – utan att ruinera oss.










