Det handlar egentligen inte om färgen, utan om hur investeringar förbereds och verkställs. Den gröna sektorn har visat sig följa andra principer än de som normalt gäller för industriella projekt, i flera spektakulära fall.
I en artikel i Epoch Times (nr 33/2025) relaterades en utredning av Riksbanken om hur de omfattande investeringarna i gröna projekt har påverkat den totala investeringskvoten. Man konstaterade då att det inte fanns någon tydlig påverkan i det avseendet, vilket kan tolkas som att det inte tillkommit något nytt investeringskapital för att hantera den gröna sektorns investeringsbehov. De gröna stora investeringarna, Northvolt, Hybrit, flera CCS- och CCU-anläggningar med flera kan därför antas ha minskat andra möjliga industriinvesteringar.
En slutsats som rapportförfattarna drog var att de gröna investeringarna skulle bidra till Sveriges ekonomiska utveckling under lång tid framöver. Det är också det överordnade motivet för en investerare som satsar sina pengar i ett större projekt. Utan en rimlig avkastning som bidrar till att utveckla investeringskapitalet väljer man normalt att investera i något annat projekt. Om de stora flaggskeppsinvesteringarna i den gröna omställningen hade resulterat i ekonomiskt bärkraftiga verksamheter hade den slutsatsen varit helt rimlig.











