Den är nästan utdöd i Sverige. I ett sista desperat försök att rädda den sydliga kärrsnäppan samlas ägg in och kläcks på Öland, för att sedan släppas ut. Nu har den första fågeln återvänt.
– Det var nästan för bra för att vara sant, säger Dick Liljegren vid Nordens Ark.
Här syns "orange noll", eller Fenix som han också kallas, pröva sina vingar som unge under sommaren 2023. Foto: Mattias Ullman
Efter två års väntan fick Nordens Ark och Birdlife Sverige äntligen betalt för två års arbete. "Orange noll", eller Fenix som den också kallas, var tillbaka vid Ottenby fågelstation på Öland.
Det var också här den kläcktes för två år sedan, som ett av sexton ägg från den sydliga kärrsnäppan som samlades in det året.
– Vi vet exakt vilken individ det är och alla är glada över att det är just den. Det var den första fågeln som kläcktes inom projektet och också den som ringmärktes först av alla, säger Dick Liljegren, ansvarig för fåglar på Nordens Ark.
Fågelungarna matas i utsättningsvoljären, som 2023 var placerad på Ottenby fågelstation på Öland. Foto: Suvad Mrkonjic/TT
Skyddas från faror
Den sydliga kärrsnäppan är akut hotad i Sverige. Bara 35–40 par finns kvar, de flesta på Öland. För att inte de känsliga äggen och ungarna ska sluta som mat åt kråkfåglar eller rävar samlas de in och kläcks i äggkläckningsmaskin, och ungarna får tillbringa sin första tid i voljärer utanför Ottenby fågelstation. Tre–fyra gånger så många ägg och ungar väntas överleva till flygfärdig ålder, jämfört med om äggen får ligga kvar i sina bon i naturen.
14 flygfärdiga fåglar släpptes ut 2023 – följt av 27 förra året – för att flyga söderut och övervintra i Västafrika. Där i krokarna stannar de oftast i ungefär 1,5 år.
Så när Fenix skådades på Öland var det ett bevis på att metoden faktiskt verkar fungera.
– För oss är det ju framförallt en stor lättnad och en glädje. Sedan ska ju givetvis fler fåglar komma tillbaka de kommande åren, säger Liljegren.
Antal par i strandängs- och alvarmiljö på Öland 1988–2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Långsiktig satsning
Den sydliga kärrsnäppan är beroende av strandängar och våtmarker, som under lång tid försvunnit. Tillsammans med andra åtgärder för att återskapa och skydda livsmiljöerna kanske uppfödningen kan ge arten en chans.
– Vi hoppas att det ska kunna ge effekt på tre–fyra år. I ett första skede vill vi stoppa populationsminskningen, i nästa skede vill vi få populationen att växa igen, säger Dick Liljegren.
