loadingBild av Franz Kugler från 1928, där Friedrich Hegel (1770–1831) föreläser. Ruin skriver i sitt efterord att fler Hegel-översättningar är att vänta.
Foto: Public Domain
Bild av Franz Kugler från 1928, där Friedrich Hegel (1770–1831) föreläser. Ruin skriver i sitt efterord att fler Hegel-översättningar är att vänta. Foto: Public Domain
Litteratur

Gedigen genomgång av ett verk som söker anden

Anton Carlson

Filosofiprofessor Hans Ruins kommentar till den tyske filosofen Friedrich Hegels klassiska bok ”Andens fenomenologi” finns utgiven via Södertörns högskola. Ruins kronologiska genomgång av bokens innehåll är en pedagogisk, noggrann och djupsinnig granskning av ett av filosofihistoriens mest svårgenomträngliga verk.

Friedrich Hegel föddes 1770 och dog 1831. Detta var en brytpunktens tid, där franska revolutionen, och Napoleon som framträdde i dess kölvatten, skapade nya sätt att styra och i förlängningen gav människan ett nytt förhållningssätt till hennes omvärld. Hans Ruin poängterar att Hegel är att betrakta som en upplysningsfilosof, men en ovanligt kritisk sådan. En sinnebild av en upplysningsman är en person som gör anspråk på att väcka förnuftet ur vidskepelsens sömn, medan Hegel ser upplysningen som sprungen ur tidigare historiska skeenden. Han anklagar upplysningen för att vara lika blind för sig själv som religionen. Om den gängse upplysningsmannen vill upplysa världen, nöjer sig inte en så kritisk filosof som Hegel med världen utan vill också upplysa upplysningen.

Hans Ruin (född 1961) är professor i filosofi. Utöver sitt författarskap är han också översättare, bland annat av Herakleitos fragment. Foto: Peter Sandberg

”Andens fenomenologi” publi­cerades 1807 och var Hegels första stora verk. Vi fick se den i fullständig svensk språkgestalt först 200 år senare. Det är en cirka 500 sidor lång skrift, som av Ruin vid ett tillfälle beskrivs som en andens bildningsroman, det vill säga att Hegel undersöker hur anden har utvecklats fram till hans egen tid. Vad avser Hegel då med anden? Ruin menar att det är under läsandet av boken som anden avslöjas, och att en på förhand alltför tydlig definition kan grumla vår gradvisa förståelse. Viktigt att ha med sig är dock att anden inte är något egentligt övernaturligt, utan snarare kan sägas vara den samlade mänskliga erfarenheten – ett slags kollektivt minne – som är förmer än de enskilda individerna.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingBild av Franz Kugler från 1928, där Friedrich Hegel (1770–1831) föreläser. Ruin skriver i sitt efterord att fler Hegel-översättningar är att vänta.
Foto: Public Domain
Bild av Franz Kugler från 1928, där Friedrich Hegel (1770–1831) föreläser. Ruin skriver i sitt efterord att fler Hegel-översättningar är att vänta. Foto: Public Domain
Litteratur

Gedigen genomgång av ett verk som söker anden

Anton Carlson

Filosofiprofessor Hans Ruins kommentar till den tyske filosofen Friedrich Hegels klassiska bok ”Andens fenomenologi” finns utgiven via Södertörns högskola. Ruins kronologiska genomgång av bokens innehåll är en pedagogisk, noggrann och djupsinnig granskning av ett av filosofihistoriens mest svårgenomträngliga verk.

Friedrich Hegel föddes 1770 och dog 1831. Detta var en brytpunktens tid, där franska revolutionen, och Napoleon som framträdde i dess kölvatten, skapade nya sätt att styra och i förlängningen gav människan ett nytt förhållningssätt till hennes omvärld. Hans Ruin poängterar att Hegel är att betrakta som en upplysningsfilosof, men en ovanligt kritisk sådan. En sinnebild av en upplysningsman är en person som gör anspråk på att väcka förnuftet ur vidskepelsens sömn, medan Hegel ser upplysningen som sprungen ur tidigare historiska skeenden. Han anklagar upplysningen för att vara lika blind för sig själv som religionen. Om den gängse upplysningsmannen vill upplysa världen, nöjer sig inte en så kritisk filosof som Hegel med världen utan vill också upplysa upplysningen.

Hans Ruin (född 1961) är professor i filosofi. Utöver sitt författarskap är han också översättare, bland annat av Herakleitos fragment. Foto: Peter Sandberg

”Andens fenomenologi” publi­cerades 1807 och var Hegels första stora verk. Vi fick se den i fullständig svensk språkgestalt först 200 år senare. Det är en cirka 500 sidor lång skrift, som av Ruin vid ett tillfälle beskrivs som en andens bildningsroman, det vill säga att Hegel undersöker hur anden har utvecklats fram till hans egen tid. Vad avser Hegel då med anden? Ruin menar att det är under läsandet av boken som anden avslöjas, och att en på förhand alltför tydlig definition kan grumla vår gradvisa förståelse. Viktigt att ha med sig är dock att anden inte är något egentligt övernaturligt, utan snarare kan sägas vara den samlade mänskliga erfarenheten – ett slags kollektivt minne – som är förmer än de enskilda individerna.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024