loadingDe gamla silvergafflarna kan vara guld värda. Artikelbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
De gamla silvergafflarna kan vara guld värda. Artikelbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi & Näringsliv | Inrikes

Höga silverpriser driver försäljning av matsilver

Boel Holm/TT

Silverpriset har rusat de senaste åren. Trots att priserna börjat falla ligger de fortfarande högt och plötsligt säljer gammalt matsilver, brickor och ljusstakar som aldrig förr.

De höga silverpriserna återspeglas i auktionsvärdena.

Men samtidigt som silverpriset skjutit i höjden har samlarna som riktar in sig på antikt silver blivit färre. Många som varit i branschen länge tycker att det är rena fyndpriser på fina silverföremål från 1700- och 1800-talen.

– Skrotvärdet kan i vissa fall närma sig, och till och med överträffa antikvärdet, säger Andreas Siesing, expert på Auctionet.

Skrotpriset på silver kan överträffa antikvärdet. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT

Inget antikvärde

1800-talets stora tunga silverbestick ligger i dag ofta i skåp och lådor och plockas på sin höjd fram när det är extra högtidligt. De otympliga besticken står högt i kurs när grampriset, även kallat skrotpriset, sticker iväg.

– I det här sammanhanget blir de ett slags favoritbestick för att de är tunga, de är stora, de väger mycket och många gånger finns det inget direkt antikvärde i dem. Har man 1800-talsbestick och inte äter med dem regelbundet, då är det läge att sälja nu.

På Tradera har matsilver blivit en het kategori och på bara två år har snittpriserna på äkta svenskt silver fördubblats på auktionssajten. Men priserna är inte den enda förklaringen, tror Sofia Hagelin, kommunikationschef på Tradera.

– Många unga människor är trötta på det massproducerade och slit- och slängmentaliteten. Man vill hellre satsa på kvalitet och då blir begagnat silver förtjänstfullt både för att man vill ha äkta saker, men också för att man gör något som är bra för klimatet och inte köper nytt.

Bestämmer man sig för att sälja får man ändå vara medveten om att farmors silverskedar troligen slutar i smältugnen snarare än kommer till ett nytt hem där de blir använda och älskade.

Eftertraktade smeder

Det finns också smeder och formgivare som är så eftertraktade att priset kan sticka iväg långt över grampriset. Därför är Andreas Siesings råd att alltid titta efter stämplar och försöka tyda dem för att se när, var och vilken mästare som gjort föremålen innan man säljer. Är man osäker går det alltid att kontakta ett auktionshus.

– Det finns ju en hierarki när det kommer till smeder och firmor och när man är i toppskiktet klarar sig det konstnärliga, kulturella och antika värdet.

Sedan går allt i cykler, även i silver. Även om det finns gott om 1800-talssilver i dag, blir det sällsyntare om många skickar det till smältugnarna.

– Smaken förändras ju hela tiden, så vem vet? Om 70 år kanske det är det mest trendiga man kan tänka sig att äta med kolossala silverbestick.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingDe gamla silvergafflarna kan vara guld värda. Artikelbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
De gamla silvergafflarna kan vara guld värda. Artikelbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Ekonomi & Näringsliv | Inrikes

Höga silverpriser driver försäljning av matsilver

Boel Holm/TT

Silverpriset har rusat de senaste åren. Trots att priserna börjat falla ligger de fortfarande högt och plötsligt säljer gammalt matsilver, brickor och ljusstakar som aldrig förr.

De höga silverpriserna återspeglas i auktionsvärdena.

Men samtidigt som silverpriset skjutit i höjden har samlarna som riktar in sig på antikt silver blivit färre. Många som varit i branschen länge tycker att det är rena fyndpriser på fina silverföremål från 1700- och 1800-talen.

– Skrotvärdet kan i vissa fall närma sig, och till och med överträffa antikvärdet, säger Andreas Siesing, expert på Auctionet.

Skrotpriset på silver kan överträffa antikvärdet. Arkivbild. Foto: Fredrik Persson/TT

Inget antikvärde

1800-talets stora tunga silverbestick ligger i dag ofta i skåp och lådor och plockas på sin höjd fram när det är extra högtidligt. De otympliga besticken står högt i kurs när grampriset, även kallat skrotpriset, sticker iväg.

– I det här sammanhanget blir de ett slags favoritbestick för att de är tunga, de är stora, de väger mycket och många gånger finns det inget direkt antikvärde i dem. Har man 1800-talsbestick och inte äter med dem regelbundet, då är det läge att sälja nu.

På Tradera har matsilver blivit en het kategori och på bara två år har snittpriserna på äkta svenskt silver fördubblats på auktionssajten. Men priserna är inte den enda förklaringen, tror Sofia Hagelin, kommunikationschef på Tradera.

– Många unga människor är trötta på det massproducerade och slit- och slängmentaliteten. Man vill hellre satsa på kvalitet och då blir begagnat silver förtjänstfullt både för att man vill ha äkta saker, men också för att man gör något som är bra för klimatet och inte köper nytt.

Bestämmer man sig för att sälja får man ändå vara medveten om att farmors silverskedar troligen slutar i smältugnen snarare än kommer till ett nytt hem där de blir använda och älskade.

Eftertraktade smeder

Det finns också smeder och formgivare som är så eftertraktade att priset kan sticka iväg långt över grampriset. Därför är Andreas Siesings råd att alltid titta efter stämplar och försöka tyda dem för att se när, var och vilken mästare som gjort föremålen innan man säljer. Är man osäker går det alltid att kontakta ett auktionshus.

– Det finns ju en hierarki när det kommer till smeder och firmor och när man är i toppskiktet klarar sig det konstnärliga, kulturella och antika värdet.

Sedan går allt i cykler, även i silver. Även om det finns gott om 1800-talssilver i dag, blir det sällsyntare om många skickar det till smältugnarna.

– Smaken förändras ju hela tiden, så vem vet? Om 70 år kanske det är det mest trendiga man kan tänka sig att äta med kolossala silverbestick.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2026