Åtminstone fyra personer har fått vittna under hemlig identitet sedan lagen om anonyma vittnen trädde i kraft förra året. Det visar att det faktiskt finns ett behov av den omdebatterade lagen, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).
– Jag ser det här som ett väldigt bra utfall, säger han.
Åklagarmyndigheten har i en utvärdering identifierat tre ärenden om anonyma vittnen som beviljats i domstol från dess att lagen trädde i kraft i januari i fjol till den 1 april 2026. Sedan dess har ytterligare ett fall blivit känt, där en person ska vittna anonymt i en rättegång i Umeå gällande en lång rad grova brott kopplade till nätsekten 764.
Huruvida det är fler eller färre än förväntat är svårt att säga, enligt överåklagare Magnus Johansson som gjort den första utvärderingen av lagen.
– Det var på förhand svårt att bedöma, men utgångspunkten är att det här är en undantagsregel, säger han.
Vittnat under utredning
I två av ärendena har personerna som vittnat under pseudonym endast gjort det under förundersökningen och har inte hörts under en eventuell huvudförhandling. Vad de anonyma vittnesmålen haft för effekt är okänt.
I det tredje fallet hördes en tidigare Hells Angels-man under en utredning om ett mord i Lidköping 2022. Den mannen var även tänkt att vittna under rättegången, men det drogs sedan tillbaka av åklagaren utan förklaring. Ärendet slutade i en friande dom.
Det pågående målet i Umeå blir alltså det första där ett anonymt vittne hörs under en huvudförhandling.
Justitieminister Gunnar Strömmer är nöjd med utfallet än så länge.
– Jag tycker det visar att verktyget har kommit till användning. Det bekräftar vad vi också utgick ifrån när vi lade fram lagstiftningen, att det här kanske i första hand kommer att användas inom ramen för en förundersökning för att få fram annan bevisning, som sedan kan användas i en huvudförhandling.
Effekt i enskilda fall
Effektiviteten av anonyma vittnen bör enligt Strömmer inte i första hand utvärderas av hur ofta det används, utan vilken påverkan det har i de enskilda fall som blir aktuella.
– Och att döma av den här redovisningen så har man ju från åklagarhåll i ett antal ärenden bedömt att det här är ett effektivt verktyg.
Även om det rör sig om enstaka fall menar han att detta, tillsammans med andra verktyg, kan bidra till att "bryta tystnadskulturen" och öka skyddet för vittnen, vilket enligt regeringen var syftet.
– Det här ersätter inte andra viktiga verktyg för att trygga målsäganden eller trygga vittnen. Däremot ville vi ge rättsväsendet möjligheten att när det finns ett behov också använda anonymiteten som skydd i själva förundersökningen eller huvudförhandlingen.













