loadingJustitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Lars Schröder/TT
Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes

Fyra anonyma vittnen med nya lagen

Marc Skogelin/TT

Åtminstone fyra personer har fått vittna under hemlig identitet sedan lagen om anonyma vittnen trädde i kraft förra året. Det visar att det faktiskt finns ett behov av den omdebatterade lagen, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Jag ser det här som ett väldigt bra utfall, säger han.

Åklagarmyndigheten har i en utvärdering identifierat tre ärenden om anonyma vittnen som beviljats i domstol från dess att lagen trädde i kraft i januari i fjol till den 1 april 2026. Sedan dess har ytterligare ett fall blivit känt, där en person ska vittna anonymt i en rättegång i Umeå gällande en lång rad grova brott kopplade till nätsekten 764.

Huruvida det är fler eller färre än förväntat är svårt att säga, enligt överåklagare Magnus Johansson som gjort den första utvärderingen av lagen.

– Det var på förhand svårt att bedöma, men utgångspunkten är att det här är en undantagsregel, säger han.

Vittnat under utredning

I två av ärendena har personerna som vittnat under pseudonym endast gjort det under förundersökningen och har inte hörts under en eventuell huvudförhandling. Vad de anonyma vittnesmålen haft för effekt är okänt.

I det tredje fallet hördes en tidigare Hells Angels-man under en utredning om ett mord i Lidköping 2022. Den mannen var även tänkt att vittna under rättegången, men det drogs sedan tillbaka av åklagaren utan förklaring. Ärendet slutade i en friande dom.

Det pågående målet i Umeå blir alltså det första där ett anonymt vittne hörs under en huvudförhandling.

Justitieminister Gunnar Strömmer är nöjd med utfallet än så länge.

– Jag tycker det visar att verktyget har kommit till användning. Det bekräftar vad vi också utgick ifrån när vi lade fram lagstiftningen, att det här kanske i första hand kommer att användas inom ramen för en förundersökning för att få fram annan bevisning, som sedan kan användas i en huvudförhandling.

Effekt i enskilda fall

Effektiviteten av anonyma vittnen bör enligt Strömmer inte i första hand utvärderas av hur ofta det används, utan vilken påverkan det har i de enskilda fall som blir aktuella.

– Och att döma av den här redovisningen så har man ju från åklagarhåll i ett antal ärenden bedömt att det här är ett effektivt verktyg.

Även om det rör sig om enstaka fall menar han att detta, tillsammans med andra verktyg, kan bidra till att "bryta tystnadskulturen" och öka skyddet för vittnen, vilket enligt regeringen var syftet.

– Det här ersätter inte andra viktiga verktyg för att trygga målsäganden eller trygga vittnen. Däremot ville vi ge rättsväsendet möjligheten att när det finns ett behov också använda anonymiteten som skydd i själva förundersökningen eller huvudförhandlingen.

Anonymitet vid ”påtaglig risk”

En åklagare, en misstänkt eller en tilltalad får vid tingsrätten ansöka om att ett vittne ska höras anonymt under en brottsutredning eller rättegång.

Ansökan kan godkännas av domstolen om det föreligger en "påtaglig risk" för att vittnets eller personens närstående annars utsätts för allvarlig brottslighet.

Straffvärdet för brottet vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse.

Skälet för anonymiteten måste "uppväga" de svårigheter det innebär för en misstänkt eller tilltalad försvara sig.

Andra åtgärder för att skydda vittnet ska vidare anses otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra och det ska i övrigt vara lämpligt att höra vittnet anonymt.

Domarna som dömer i målet ska inte ha kännedom om det anonyma vittnets identitet, ett offentligt ombud ska förordnas för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet och domstolens beslut ska vara möjligt att överklaga.

Källa: Riksdagen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Epoch Times Podcasts

loadingJustitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Lars Schröder/TT
Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Foto: Lars Schröder/TT
Inrikes

Fyra anonyma vittnen med nya lagen

Marc Skogelin/TT

Åtminstone fyra personer har fått vittna under hemlig identitet sedan lagen om anonyma vittnen trädde i kraft förra året. Det visar att det faktiskt finns ett behov av den omdebatterade lagen, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Jag ser det här som ett väldigt bra utfall, säger han.

Åklagarmyndigheten har i en utvärdering identifierat tre ärenden om anonyma vittnen som beviljats i domstol från dess att lagen trädde i kraft i januari i fjol till den 1 april 2026. Sedan dess har ytterligare ett fall blivit känt, där en person ska vittna anonymt i en rättegång i Umeå gällande en lång rad grova brott kopplade till nätsekten 764.

Huruvida det är fler eller färre än förväntat är svårt att säga, enligt överåklagare Magnus Johansson som gjort den första utvärderingen av lagen.

– Det var på förhand svårt att bedöma, men utgångspunkten är att det här är en undantagsregel, säger han.

Vittnat under utredning

I två av ärendena har personerna som vittnat under pseudonym endast gjort det under förundersökningen och har inte hörts under en eventuell huvudförhandling. Vad de anonyma vittnesmålen haft för effekt är okänt.

I det tredje fallet hördes en tidigare Hells Angels-man under en utredning om ett mord i Lidköping 2022. Den mannen var även tänkt att vittna under rättegången, men det drogs sedan tillbaka av åklagaren utan förklaring. Ärendet slutade i en friande dom.

Det pågående målet i Umeå blir alltså det första där ett anonymt vittne hörs under en huvudförhandling.

Justitieminister Gunnar Strömmer är nöjd med utfallet än så länge.

– Jag tycker det visar att verktyget har kommit till användning. Det bekräftar vad vi också utgick ifrån när vi lade fram lagstiftningen, att det här kanske i första hand kommer att användas inom ramen för en förundersökning för att få fram annan bevisning, som sedan kan användas i en huvudförhandling.

Effekt i enskilda fall

Effektiviteten av anonyma vittnen bör enligt Strömmer inte i första hand utvärderas av hur ofta det används, utan vilken påverkan det har i de enskilda fall som blir aktuella.

– Och att döma av den här redovisningen så har man ju från åklagarhåll i ett antal ärenden bedömt att det här är ett effektivt verktyg.

Även om det rör sig om enstaka fall menar han att detta, tillsammans med andra verktyg, kan bidra till att "bryta tystnadskulturen" och öka skyddet för vittnen, vilket enligt regeringen var syftet.

– Det här ersätter inte andra viktiga verktyg för att trygga målsäganden eller trygga vittnen. Däremot ville vi ge rättsväsendet möjligheten att när det finns ett behov också använda anonymiteten som skydd i själva förundersökningen eller huvudförhandlingen.

Anonymitet vid ”påtaglig risk”

En åklagare, en misstänkt eller en tilltalad får vid tingsrätten ansöka om att ett vittne ska höras anonymt under en brottsutredning eller rättegång.

Ansökan kan godkännas av domstolen om det föreligger en "påtaglig risk" för att vittnets eller personens närstående annars utsätts för allvarlig brottslighet.

Straffvärdet för brottet vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse.

Skälet för anonymiteten måste "uppväga" de svårigheter det innebär för en misstänkt eller tilltalad försvara sig.

Andra åtgärder för att skydda vittnet ska vidare anses otillräckliga eller väsentligt svårare att genomföra och det ska i övrigt vara lämpligt att höra vittnet anonymt.

Domarna som dömer i målet ska inte ha kännedom om det anonyma vittnets identitet, ett offentligt ombud ska förordnas för att bevaka rättssäkerhetsfrågor i ärendet och domstolens beslut ska vara möjligt att överklaga.

Källa: Riksdagen

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher / VD / ansvarig utgivare
Vasilios Zoupounidis
Ställföreträdande ansvarig utgivare
Aron Lamm
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Nyhetschef
Staffan Erfors
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Svenska Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU) och är av ”särskild vikt för mediemångfalden” enligt Mediestödsnämnden.

© Svenska Epoch Times AB 2026