loadingEn utredning föreslår nya krav på landets fritidsfiskare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
En utredning föreslår nya krav på landets fritidsfiskare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Förslag: Registrera fritidsfiskare och fångster

Tomas Bengtsson/TT

En statlig utredning föreslår krav om att många av landets fritidsfiskare ska registrera sig med personuppgifter hos myndigheterna och även rapportera in sina fångster. Intresseorganisationen Sportfiskarna ser en stor utmaning i själva genomförandet.

– Det är ingen tvekan om den saken, även om vi ska göra allt vi kan för att det ska fungera så bra som möjligt, säger Anders Karlsson, biträdande generalsekreterare, till TT.

Långt över en miljon människor ägnar sig någon gång per år åt fritidsfiske i Sverige, och nu kan reglerna för en del av dem komma att ändras.

I fredags lämnade Fiske- och vattenbruksutredningen över sitt slutbetänkande till regeringen.

Bland mycket annat föreslås nya krav om att fritidsfiskare över 18 år under vissa förutsättningar ska registrera sig elektroniskt hos myndigheterna framöver.

Detta ska ske hos Havs- och vattenmyndigheten med namn, person- eller samordningsnummer samt med kontaktuppgifter.

Kravet ska gälla vid fiske i havet av arter eller bestånd som omfattas av EU:s återhämtnings- och förvaltningsplaner, och det handlar om både Östersjön och Nordsjön.

Även fångster

Antalet arter av fisk och skaldjur som omfattas kan variera med åren och det är ännu oklart exakt hur många fritidsfiskare som berörs.

Registrering ska också krävas "i andra fall, vid fritidsfiske i havet eller i statligt förvaltade sötvattensområden, om det enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer" behövs på grund av EU-krav.

Redan 2018 förespråkade EU-kommissionen att medlemsstaterna ska avkrävas ett system för att samla in fångstinformation inför vetenskaplig rådgivning för den gemensamma fiskeripolitiken.

Utredaren föreslår nu också nya krav om att samma kategorier fritidsfiskare även ska rapportera in sina fångster.

Det ska bland annat omfatta uppgifter om fångstplats och i övrigt de uppgifter som bestämts av Havs- och vattenmyndigheten.

”Användarvänligt sätt”

Anders Karlsson säger att Sportfiskarna välkomnar registrering av både fiskare och fångster om det kan skydda bestånden.

Samtidigt är hans organisation, med cirka 73 000 medlemmar, långt ifrån heltäckande och det kan bli en stor pedagogisk utmaning att få så många fritidsfiskare som möjligt att förstå varför det är viktigt.

Avgörande är att systemen för inrapportering blir enkla och lättbegripliga, säger han.

– Det måste ske på ett användarvänligt sätt och vi behöver få vara med i utvecklingen av detta.

Fritidsfisket i Sverige

Antal personer i åldern 16–80 år som under 2024 någon gång fritidsfiskade uppgick till cirka 1,2 miljoner, varav runt 790 000 män och 430 000 kvinnor. Utöver det tillkommer ett stort men okänt antal barn, ungdomar samt utländska turister.

Antalet fiskedagar i fjol uppgick till omkring 10,1 miljoner varav 5,3 miljoner från båt. Flest fiskedagar hade inlandsområdena i Götaland och Svealand, följt av Norrlands inland.

Vanligaste arten att fiska efter är abborre i både inlandsfisket och kust- och havsfisket. Även gäddfiske är mycket vanligt förekommande i båda typerna av vatten. Men också fiske efter lax och havsöring – samt andra laxfiskar – samt sötvattenskräftor, hummer, gös, sik, makrill, sill/strömming och torsk är vanligt.

Fritidsfiskets utgifter för förbrukningsmaterial, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi uppgick i fjol till cirka 6,4 miljarder kronor. Utgifter för större inköp, som båtar eller dyrare redskap, uppskattas till 4,8 miljarder kronor. De totala utgifterna uppgick alltså till cirka 11,2 miljarder kronor.

Källa: SCB, Havs- och vattenmyndigheten

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingEn utredning föreslår nya krav på landets fritidsfiskare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
En utredning föreslår nya krav på landets fritidsfiskare. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes

Förslag: Registrera fritidsfiskare och fångster

Tomas Bengtsson/TT

En statlig utredning föreslår krav om att många av landets fritidsfiskare ska registrera sig med personuppgifter hos myndigheterna och även rapportera in sina fångster. Intresseorganisationen Sportfiskarna ser en stor utmaning i själva genomförandet.

– Det är ingen tvekan om den saken, även om vi ska göra allt vi kan för att det ska fungera så bra som möjligt, säger Anders Karlsson, biträdande generalsekreterare, till TT.

Långt över en miljon människor ägnar sig någon gång per år åt fritidsfiske i Sverige, och nu kan reglerna för en del av dem komma att ändras.

I fredags lämnade Fiske- och vattenbruksutredningen över sitt slutbetänkande till regeringen.

Bland mycket annat föreslås nya krav om att fritidsfiskare över 18 år under vissa förutsättningar ska registrera sig elektroniskt hos myndigheterna framöver.

Detta ska ske hos Havs- och vattenmyndigheten med namn, person- eller samordningsnummer samt med kontaktuppgifter.

Kravet ska gälla vid fiske i havet av arter eller bestånd som omfattas av EU:s återhämtnings- och förvaltningsplaner, och det handlar om både Östersjön och Nordsjön.

Även fångster

Antalet arter av fisk och skaldjur som omfattas kan variera med åren och det är ännu oklart exakt hur många fritidsfiskare som berörs.

Registrering ska också krävas "i andra fall, vid fritidsfiske i havet eller i statligt förvaltade sötvattensområden, om det enligt föreskrifter meddelade av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer" behövs på grund av EU-krav.

Redan 2018 förespråkade EU-kommissionen att medlemsstaterna ska avkrävas ett system för att samla in fångstinformation inför vetenskaplig rådgivning för den gemensamma fiskeripolitiken.

Utredaren föreslår nu också nya krav om att samma kategorier fritidsfiskare även ska rapportera in sina fångster.

Det ska bland annat omfatta uppgifter om fångstplats och i övrigt de uppgifter som bestämts av Havs- och vattenmyndigheten.

”Användarvänligt sätt”

Anders Karlsson säger att Sportfiskarna välkomnar registrering av både fiskare och fångster om det kan skydda bestånden.

Samtidigt är hans organisation, med cirka 73 000 medlemmar, långt ifrån heltäckande och det kan bli en stor pedagogisk utmaning att få så många fritidsfiskare som möjligt att förstå varför det är viktigt.

Avgörande är att systemen för inrapportering blir enkla och lättbegripliga, säger han.

– Det måste ske på ett användarvänligt sätt och vi behöver få vara med i utvecklingen av detta.

Fritidsfisket i Sverige

Antal personer i åldern 16–80 år som under 2024 någon gång fritidsfiskade uppgick till cirka 1,2 miljoner, varav runt 790 000 män och 430 000 kvinnor. Utöver det tillkommer ett stort men okänt antal barn, ungdomar samt utländska turister.

Antalet fiskedagar i fjol uppgick till omkring 10,1 miljoner varav 5,3 miljoner från båt. Flest fiskedagar hade inlandsområdena i Götaland och Svealand, följt av Norrlands inland.

Vanligaste arten att fiska efter är abborre i både inlandsfisket och kust- och havsfisket. Även gäddfiske är mycket vanligt förekommande i båda typerna av vatten. Men också fiske efter lax och havsöring – samt andra laxfiskar – samt sötvattenskräftor, hummer, gös, sik, makrill, sill/strömming och torsk är vanligt.

Fritidsfiskets utgifter för förbrukningsmaterial, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi uppgick i fjol till cirka 6,4 miljarder kronor. Utgifter för större inköp, som båtar eller dyrare redskap, uppskattas till 4,8 miljarder kronor. De totala utgifterna uppgick alltså till cirka 11,2 miljarder kronor.

Källa: SCB, Havs- och vattenmyndigheten

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025