Svensk barn- och ungdomsidrott ska följa FN:s barnkonvention. Men forskning visar att barns rättigheter inte alltid sätts främst när tävlingskrav, selektering och tidiga elitsatsningar får stort utrymme.
Sedan 2009 är det fastslaget både i statens riktlinjer för idrottsstödet och i Riksidrottsförbundets stadgar att barn- och ungdomsidrotten ska vara förenlig med FN:s barnkonvention. Ändå visar forskning att verkligheten inte alltid motsvarar ambitionerna.
I antologin ”När kontraktet bryts – om idrott som inte ser till barnets bästa” beskriver Johan R. Norberg vid Centrum för idrottsforskning (Cif) hur svensk idrott rymmer både goda miljöer och verksamheter där barn riskerar att fara illa.










