loadingSignalkräfta, fångad i sjön Erken i Norrtälje. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/ TT
Signalkräfta, fångad i sjön Erken i Norrtälje. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/ TT
Inrikes

Kräftdelikatess på väg att utplånas av pesten

Roland Johansson/TT

Kräftpesten fortsätter att spridas i Sverige, och bestånden av inhemsk flodkräfta blir allt färre. Orsaken är illegala utsättningar av den smittspridande signalkräftan – även den drabbad av hårt fiske.

– Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, säger kräftexperten Lennart Edsman.

Ursprungligen fanns cirka 30 000 bestånd av flodkräfta i landet. Nu finns det färre än 600 kvar. Samtidigt har bestånden av signalkräfta ökat till mellan 10 000 och 15 000.

– Ett exempel är från Värmland där vi kunnat konstatera illegala utsättningar av signalkräftor i 239 vatten från 2000 till 2024. Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Signalkräftor från sjön Erken i Norrtälje. Observera den blåaktiga färgen vid tumgreppet. Den är typisk för signalkräftan och saknas hos vår inhemska flodkräfta. Arkivbild. Foto: Christine Olsson / TT

Ät med gott samvete

Frågan är vad den miljömedvetna konsumenten bör göra när det, nu i augusti, är dags för kräftskiva. Avstå från den ena eller andra arten?

– Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, säger Edsman.

Ungefär 70–80 procent av alla kräftor vi äter i Sverige är importerade. Importen uppgick 2023 till ett värde av 450 miljoner kronor. Kräftor som fångats i Sverige såldes för 300 miljoner kronor. För några år sedan var de flesta importerade kräftor från Kina, men nu är Spanien och Turkiet större på den svenska marknaden, likaså Egypten.

Hårt fiske

Den överväldigande merparten av de kräftor som äts i Sverige, som också är fångade här, är signalkräftor, varav en stor andel är fångade i Vättern och Hjälmaren. På senare tid har det klagats en del på på att kräftorna är för små som matkräftor.

– Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, säger Edsman.

Han påpekar också att även signalkräftorna tagit stryk av kräftpesten. Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika, liksom pesten, som är en form av parasitisk algsvamp – men det betyder inte att signalkräftorna är immuna mot sjukdomen, bara tåligare.

Kräftor

Vår inhemska flodkräfta (Astacus astacus) invandrade till Sverige efter istiden för cirka 10 000 år sedan. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en art från västra Nordamerika som infördes avsiktligt till Sverige år 1960. Den bär med sig den svampliknande organismen Aphanomyces astaci som orsakar kräftpest, en sjukdom som är dödlig för flodkräftor.

Införseln var ett medvetet försök att förbättra situationen för kräftfisket. Mellan 1960 och 1994 sattes signalkräftor ut i tusentals vatten i landet efter riksdagsbeslut, vilket innebar en katastrof för flodkräftorna. I dag är alla utsättningar av signalkräftor förbjudna, men skadan är redan skedd. Cirka 98 procent av bestånden av flodkräfta är i dag utplånade.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSignalkräfta, fångad i sjön Erken i Norrtälje. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/ TT
Signalkräfta, fångad i sjön Erken i Norrtälje. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/ TT
Inrikes

Kräftdelikatess på väg att utplånas av pesten

Roland Johansson/TT

Kräftpesten fortsätter att spridas i Sverige, och bestånden av inhemsk flodkräfta blir allt färre. Orsaken är illegala utsättningar av den smittspridande signalkräftan – även den drabbad av hårt fiske.

– Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, säger kräftexperten Lennart Edsman.

Ursprungligen fanns cirka 30 000 bestånd av flodkräfta i landet. Nu finns det färre än 600 kvar. Samtidigt har bestånden av signalkräfta ökat till mellan 10 000 och 15 000.

– Ett exempel är från Värmland där vi kunnat konstatera illegala utsättningar av signalkräftor i 239 vatten från 2000 till 2024. Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Signalkräftor från sjön Erken i Norrtälje. Observera den blåaktiga färgen vid tumgreppet. Den är typisk för signalkräftan och saknas hos vår inhemska flodkräfta. Arkivbild. Foto: Christine Olsson / TT

Ät med gott samvete

Frågan är vad den miljömedvetna konsumenten bör göra när det, nu i augusti, är dags för kräftskiva. Avstå från den ena eller andra arten?

– Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, säger Edsman.

Ungefär 70–80 procent av alla kräftor vi äter i Sverige är importerade. Importen uppgick 2023 till ett värde av 450 miljoner kronor. Kräftor som fångats i Sverige såldes för 300 miljoner kronor. För några år sedan var de flesta importerade kräftor från Kina, men nu är Spanien och Turkiet större på den svenska marknaden, likaså Egypten.

Hårt fiske

Den överväldigande merparten av de kräftor som äts i Sverige, som också är fångade här, är signalkräftor, varav en stor andel är fångade i Vättern och Hjälmaren. På senare tid har det klagats en del på på att kräftorna är för små som matkräftor.

– Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, säger Edsman.

Han påpekar också att även signalkräftorna tagit stryk av kräftpesten. Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika, liksom pesten, som är en form av parasitisk algsvamp – men det betyder inte att signalkräftorna är immuna mot sjukdomen, bara tåligare.

Kräftor

Vår inhemska flodkräfta (Astacus astacus) invandrade till Sverige efter istiden för cirka 10 000 år sedan. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en art från västra Nordamerika som infördes avsiktligt till Sverige år 1960. Den bär med sig den svampliknande organismen Aphanomyces astaci som orsakar kräftpest, en sjukdom som är dödlig för flodkräftor.

Införseln var ett medvetet försök att förbättra situationen för kräftfisket. Mellan 1960 och 1994 sattes signalkräftor ut i tusentals vatten i landet efter riksdagsbeslut, vilket innebar en katastrof för flodkräftorna. I dag är alla utsättningar av signalkräftor förbjudna, men skadan är redan skedd. Cirka 98 procent av bestånden av flodkräfta är i dag utplånade.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025