Framsteg inom forskning och sjukvård har lett till bättre behandling av barncancerdiagnoser.
– Vi knaprar procentenheter hela tiden. Nu ser vi en riktig uppgång även för de sämsta diagnoserna, och det är extra roligt, säger Per Kogner, professor och barncancerläkare.
Varje år insjuknar runt 350 barn i Sverige i cancer. Det har länge varit den sjukdom som orsakar flest dödsfall bland barn mellan 1 och 14 år. Men siffror från Barncancerregistret visar att femårsöverlevnaden - andelen som lever fem år efter att de fått diagnos - har ökat från 85 till 88 procent mellan de senaste mätperioderna.
En förklaring till bättre överlevnad är att utvecklingen gått framåt för några av de ovanliga men allvarliga diagnoserna som akut myeloisk leukemi (AML) och neuroblastom, en aggressiv cancerform i nervsystemet utanför hjärnan.
Mildare behandling
Det handlar enligt honom om framsteg inom diagnostik och på mer precisa behandlingar. I dag finns målriktade behandlingar som riktar in sig på specifika mutationer. Behandlingen har gått från att behandla cancern utifrån var i kroppen den sitter till att fokusera mer på tumörens biologi.
– Även ökad förståelse av immunsystemet hos barn och ny immunterapi gör att vi botar fler säger Per Kogner, professor vid Karolinska institutet och barnonkolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.
Förutom att fler överlever är ett mål för kliniker och forskare att minska de sena biverkningarna. Dessa kan komma många år efter avslutade behandlingar.
– Genom att använda målsökande mediciner i stället för tuff strålning och tunga cellgifter, ökar chanserna för att barnen ska kunna leva ett friskt vuxenliv, säger han.
Forskare, bolag och sjukvård
Han pekar på samarbete mellan forskare världen över, sjukvården och läkemedelsföretagen som avgörande.
– Det räcker inte att vi vet allt om en cancerform, det behövs att någon utvecklar en behandling också och att det bedrivs studier där även barn med cancer är med, säger han.
Siffrorna visar förändringen mellan åren 2016 till 2020 och perioden 2011 till 2015.
– Det innebär att förbättringar som skett efter 2020 inte återspeglas i statistiken ännu, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden.
