Kriminalvården står rustad att möta barn och ungdomars behov av kultur. Det hävdar Jacques Mwepu, fängelsechef på Kumla, den första anstalt som öppnat sina portar för minderåriga.
Regeringen gav nyligen Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppgift att ta reda på hur kultur kan användas för att bekämpa ungdomskriminalitet. Men hur ser det ut för de ungdomar som framöver kommer att avtjäna sina straff i fängelse i stället för i sluten ungdomsvård?
Ingen har ännu dömts utifrån den nya lagen om sänkt straffbarhetsålder som trädde i kraft den 1 juli, men flera fängelser har inrättat särskilda barn- och ungdomsavdelningar. Kumla tog som första anstalt i juli emot ett tiotal ungdomar från 17 år och uppåt som dömts tidigare.
Fängelsechefen Jacques Mwepu skriver i ett mejl till TT:
”Varje barn som placeras här har säkert ett kulturellt intresse, det gäller för oss att motivera dem så att de kan uttrycka det på något sätt.”
I våras sade du till SR Kulturnytt att det saknas resurser till kultur. Hur ser det ut nu?
”Vi har bemannat konsekvent för att klara av både tvingande insatser, alltså skolan och behandling, men också andra strukturerade aktiviteter. Det kan till exempel innebära att om en intagen är duktig på att spela gitarr och sjunga så ges han möjlighet att utöva detta", svarar fängelsechefen.
Söker stöd
Jacques Mwepu har även sökt stöd hos kommunen och organisationer i civilsamhället för att säkra ungdomarnas tillgång till kulturella aktiviteter. Han berättar att han har haft samtal med kommunens kulturchef som är positivt inställd.
Kriminalvården har en lång tradition av att samarbeta med kommuner och ideella organisationer, exempelvis Schackförbundet och Författarcentrum Väst.
Bibliotek i källaren
En utmaning för Kriminalvården är konsekvenserna av de senaste årens överbeläggningskris. På Kumla har det lett till att biblioteket fått flytta ner i källaren.
”Men alla böcker finns kvar och vår bibliotekarie jobbar på och lånar ut böcker till alla intagna som vill läsa.”
Mwepu är positiv till regeringens nytillsatta utredning och hoppas att den leder till "något konkret som kan gynna kulturliv inom vår myndighet generellt och ungdomarna i synnerhet.”
