Europas vapenhandel kritiseras i EU-rapport
Europeiska länders vapenexport kritiseras i en ny EU-rapport för att bidra till ökande konflikter i världen. (Foto: AFP/MENAHEM KAHANA)


Ansvarslös vapenhandel bidrar till tilltagande våldsamma konflikter, korruption och fattigdom. Detta säger en ny EU-rapport som gav upphov till debatt i Europaparlamentet i Strasbourg den 17:e januari. Rapporten blåste nytt liv i en gammal frågeställning som länge besvärat EU.

Även om Europa inte är den enda förbrytaren i sammanhanget så fokuserar rapporten på europeiska länder och kräver att de slutar med försäljning av vapen till länder som ägnar sig åt våldsamma konflikter, inte respekterar mänskliga rättigheter eller hindrar demokrati och socialekonomisk utveckling.

Vapenexport kan döljas genom att komponenter monteras ihop till vapen i mottagarlandet eller licenstillverkning utomlands. Köparna är enligt rapporten bland andra Kina, Colombia, Etiopien, Indonesien, Israel och Nepal.

Författare till rapporten är spanjoren Raül Romeva i Rueda, före detta Unescokonsult i frågan om beväpnade konflikter och numera ledamot i Europaparlamentet.

Romeva efterlyser ett beslut om förändring av EU:s verkningslösa uppförandekod för vapenexport så att den kan bli ett rättsligt instrument som kontrollerar vapenhandeln.

Vidare kritiseras europeiska länder för att inte ha antagit en bindande gemensam ståndpunkt i frågan. Redan i juni 2005 rekommenderade Europarådets expertgrupp en ändring i ärendet. Men beslutet uteblev och ärendet fastnade hos en högre instans i EU: s beslutsprocess.

Romeva har inte fått några förklaringar till fördröjningen och misstänker att några starka länder har hindrat processen på grund av sina egna ömsesidiga intressen gentemot Kina.

År 2004 gick den franska presidenten Chirac och dåvarande tyske kanslern Schröder i spetsen för hävandet av vapenembargot mot Kina. EU:s utrikesrepresentant, Javier Salona, sade i en intervju med China Daily i maj 2005 att unionen arbetar mot samma mål.

I mars 2005 antog Peking en lag som berättigade den kommunistiska regimens invasion av Taiwan, vilket skakade många länder i Europa. Detta tillsammans med påtryckningar från USA fick EU att bordlägga beslutet om vapenembargot.

Romevas rapport väckte debatt i Europaparlamentet i Strasbourg den 17 januari. Jacques Barrot, vicepresident i Europakommissionen sade att rapporten måste tas på allvar. Han förespråkade ”internationell diplomati och politiskt inflytande” i förening med regler för att kontrollera vapenhandeln.

Den konservative ledamoten Geoffrey van Orden sade att det är meningslöst att hindra europeiska länder när länder som Kina, den mest hänsynslösa leverantören av vapen till regimer som Sudan, Zimbabwe och Burma med flera, får härja fritt i vapenhandeln. Han föredrar att man riktar in sig på FN:s internationella vapenhandelsavtal.

Socialdemokraternas ledamot Richard Howitt menade att det inte finns någon ursäkt för accepterandet av “mord med olagliga vapen” bara för att Kina gör det; dessutom har Europa ett moraliskt ansvar. Howitt framhävde behovet av en gemensam ståndpunkt senast nästa år. ”De som inte går med bör skämmas”, sade Howitt.

Liberala ledamoten, Sarah Ludford, tog upp sambandet mellan korruption och vapenhandel. Hon berättade om fallet med Brittiska Aerospace som misstänks ha använt mutor för att säkra vapenförsäljning till Saudiarabien.

Den 18 januari, dagen efter debatten, antog Europaparlamentet en resolution som kräver att medlemsstaterna arbetar mot en bindande uppförandekod för vapenexport.

Europa är den tredje största vapenleverantör, efter USA och Ryssland, enligt Stockholm International Peace Institute. Mellan 2001 och 2005 svarade Europa för 27 procent av världens export av konventionella vapen.