Ett samhälles frihet avspeglas på webben
Hackare från den franska föreningen Degenerescience besöker Wikileaks webbplats den 9 december. Dessa hackare har beslutat bemöta censuren av Wikileaks webbplats genom att skapa ett nätverk med spegelservrar. (Foto: Philippe Huguen / Getty Images)


Medan vissa former av förtryck kan döljas för omvärlden förser informationsblockader och webb-baserat förtryck ett öppet fönster som visar hur fritt ett samhälle är.

Allt från social ojämlikhet till regeringsförtyck i den fysiska världen ”finns inskrivet i cybervärlden”, sade professor Barney Warf vid University of Kansas geografiska avdelning.

Warf publicerade nyligen en rapport om en tydlig koppling mellan ett visst samhälles frihet överlag och dess internetfrihet. Den utopiska bilden av internet ”tenderar att bli lite för rosig och den bortser från hur långt många regeringar går för att undanröja tillgången till internet”, sade han.

Internet används av fler än en fjärdedel av jordens befolkning, men ”en fjärdedel av jordens nätmedborgare lever ändå under den hårdaste formen av censur, och i de flesta länderna åstadkommer självcensur det som regeringarna inte har klarat av”, fastslog Warf i sin senaste rapport.

Frågan om internetcensur – och även de roller som amerikanska företag har spelat när det gällt att skapa den och få den att fortleva – togs upp av USA:s utrikesminister Hillary Clinton efter att Google hade tillkännagivit att man inte längre skulle censurera sin kinesiska domän, Google.cn.

Efter Clintons tal sade den amerikanske innovationsrådgivaren, Alec Ross, i ett pressmeddelande från utrikesdepartementet den 22 januari: ”En av de kärnpunkter jag hoppas att ni alla tog med er från talet var hennes poäng att det här inte bara handlar om informationsfrihet, utan också handlar om vilken sorts värld vi vill leva i.”

”Vill vi leva i en värld med ett internet, en gemensam kunskapsbas som vi alla kan utnyttja? Eller, vill vi leva i en värld i vilken tillgången på information och kunskap beror på i vilket land du lever, och censorernas nycker i det landet?”, tillade han.

När tekniken blir alltmer avancerad gör internets användaningsområden det också. I och med den gryende Web 2.0-rörelsen – som i huvudsak omvandlar webben från statiska webbsidor till ett forum för samverkan och socialt nätverkande – är nu individens möjligheter att delge och få tillgång till information ofantliga. Detta har också väckt oro över öppenheten på internet.

Organisationen WikiLeaks har visat att det är nästan omöjligt att stoppa spridandet av information på nätet när det en gång har släppts. Cyberterrorism aktualiserar liknande frågor. Terroristgrupper använder webbsidor såsom YouTube för att publicera videor. Om dessa filmer tas bort från en sida kommer de tillbaka på ett annat ställe inom några minuter.

Internetpirater har också tänjt ytterligare på gränserna. Att kunna lada ner olagligt innehåll har satt internet i ett vägskäl, och regeringarna letar ständigt efter sätt att med framgång blockera sådant innehåll.

Officiella regler för internet i USA fastställdes den 21 december i och med att Federala kommunikationskommissionen (Federal Communication Commission’s, FCC) godkände Nätneutralitetslagarna. De nya lagarna säger att internetleverantörer inte kan ”blockera lagligt innehåll, tillämpningar, service eller ofarliga apparater, som är föremål för rimlig nätverkshantering”. Poängen med att nämna ”lagligt innehåll” är att hålla dörren öppen för blockering av innehåll likt det som släppts av WikiLeaks, eller video-nedladdningstjänster.

Trots åtgärder att blockera illegal fildelning förblir USA på den främsta platsen på listan vad gäller internetfrihet.

En del länder tillåter ringa eller ingen tillgång till internet. Nordkorea i synnerhet, blockerar tillgången till internet nästan helt och hållet, med undantag för utvalda regeringstjänstemän som tillåts ha tillgång. Andra länder, såsom Kina, tillåter en viss grad av tillgänglighet, men styr den digitala världen med järnhand.

– Kineserna är de värsta i många avseenden, och de har inte bara varit pionjärer utan de har också exporterat sin censur – program och dylikt – till länder som Iran och Kuba, samt Uzbekistan med flera. Så mycket av skulden för detta faller på den kinesiska regeringen, sade Warf.

Kinas program för internetcensur, kallad ”Den stora brandväggen” startade år 2006, delvis med mjukvara som utvecklats av amerikanska företag, inklusive Nortel och Cisco Systems, enligt Warf.

– Det tar sig många olika former, från att blockera tillgången till webbsidor, till att bevaka chatt-rum, eller få folk på internetkaféer att registrera sina namn. De har till och med kvinnor i kinesiska internetkaféer som övervakar internetanvändningen. De kallas ”Stora mammor”, sade han.

Om användare försöker komma in på en blockerad webbsida i Kina hälsas de av två tecknade poliser som pekar mot ögonen på dem och ler. Figurerna poppar upp på skärmen och ”säger till dig att du försökte komma in på en förbjuden webbsida och varnar dig för att vidare försök kommer att medföra undersökning”, sade Warf.

I den förtryckande miljön där till och med politiska bloggare kan arresteras och torteras, utövar många kinesiska ”nätmedborgare” en sorts självcensur.

Stora företag spelar också en stor roll för spridandet av internetcensur och förtryck. Innan Google började omdirigera sina kinesiska användare till sin ocensurerade Hongkong-baserade domän, hade det spelat en aktiv roll genom att filtrera sökresultat. Andra företag håller fortfarande på med detta.

Yahoo! försåg de kinesiska myndigheterna med information om en innehavare av ett e-mailkonto som användes för att döma den kinesiske journalisten Shi Tao i april 2005. Shi dömdes till 10 års fängelse för att ha skickat ett e-mail till en USA-baserad prodemokratisk webbsida, enligt Reportrar utan gränser.

”Man tror att fyra andra dissidenter har dömts på grund av Yahoos inblandning i Kina”, säger rapporten.

Dokumentet säger att ”Microsoft också censurerar hårt resultaten från sin sökmotor Bing i China”.

Mitt i den växande miljön av onlineförtryck har det uppstått rörelser som bekämpar censur och river hål i Den stora brandväggen.

– Det finns grupper som har försökt kringgå och undergräva regeringens kontroll av internet, sade Warf.

Kina försökte en gång få tillstånd till att en mjukvara kallad ”Gröna dammens ungdomseskort” installerades i varenda dator som tillverkades i landet. Enlig Warf var mjukvaran utformad så att den skulle rapportera när någon försökte använda en dator som besökte en förbjuden webbsida.

The Global Internet Freedom Consortium (Globala konsortiet för internetfrihet), en USA-baserad frivilligorganisation, skapade då en mjukvara kallad ”Grön tsunami” för att bekämpa den Gröna dammen.

– Till och med i länder som Iran, som också är en notorisk censurerare, finns det grupper som försöker kringgå regeringens restriktioner. Det är svårt att klara av. Det kräver folk med tekniska kunskaper och det kräver stort politiskt mod, för många av de värsta censurerarna arresterar och fängslar cyberdissidenter och trakasserar dem, sade Warf.

Internetcensuren spelar flera roller. I Kina används den för att dölja information om vissa händelser, såsom massakern på Himmelska fridens torg, vilken regimen försöker förneka. Genom att stoppa avvikande åsikter och samtidigt få statsstyrda medier att sprida regimens propaganda upprätthåller man också en form av styrning av människors uppfattningar.

Den hårda censuren kan dock göra mer skada än nytta, både ekonomiskt och politiskt.

– Min känsla är att de flesta regeringarna som har sysslat med censur har backat från det, antingen för att de blivit ökända eller för att de tycker att det inte är kostnadseffektivt. Jag tror att slaget är förlorat på sikt och att kineserna på sätt och vis kommer att bli lidande för detta, sade Warf.

Många länder
har upptäckt att deras hårda censur har orsakat skada för landet.

– Det gav dem dåligt rykte, det hade en tendens att skrämma turister och det dämpade utländska investeringar, påpekade Warf.

– De länder som är mest globaliserade och mest öppna för handel och investeringar brukar vara de som har förlikat sig med internet, och det är de länder som är mest isolerade och verkligen inte bryr sig om vad resten av världen tycker – såsom Nordkorea, Iran, Vietnam och Yemen – som har hållit på med verkligt hård censur, tillade han.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/47991/