Den 4 juli är det 250 år sedan de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika förklarade sig självständiga. Epoch Times USA-expert Anders W. Edwardsson gör därför under våren och sommaren djupdykningar i några centrala aspekter av amerikansk politik, kultur och historia. Denna tredje del handlar om den amerikanska självständighetsförklaringen.
Få politiska dokument är så mytomspunna som den amerikanska självständighetsförklaringen. I historieböcker framställs dess undertecknande ofta som ett givet, ödesdigert och nästan religiöst ögonblick när ett folk reser sig, bryter sina bojor och förkunnar att alla människor är skapade jämlika. Med USA:s födelse, heter det, föddes den moderna friheten och demokratin och framställs inte bara som födelsen av ett nytt land utan som ett löfte till hela världen.
Sådan är myten. Och den är inte helt och hållet falsk. Självständighetsförklaringen är ett av världshistoriens viktigaste dokument och dess tal om rättigheter, suveränitet och folks rätt att göra uppror mot tyranni har påverkat revolutionärer, reformister och frihetsrörelser jorden runt. Men modern forskning visar att vägen till självständighet var allt annat än snörrät. Den var inte ens självklar. De som senare skulle kalla sig amerikaner ville länge bara bli behandlade som de engelsmän de ansåg sig vara.
