Det är nu 40 år sedan ”Offret” hade premiär. Andrej Tarkovskij regisserade filmen, som är en svensk produktion och handlar om en man som inför Gud ger upp allt han har för att få fred i världen. En gåtfull berättelse om att överlämna sig själv till något högre.
Redan efter sin femte långfilm ”Stalker” slutade Andrej Tarkovskij att göra film i sitt hemland och levde i exil. Därefter gjorde han ”Nostalghia” i Italien, där han knöt svenska kontakter, inte minst genom att Erland Josephson har en väsentlig roll i filmen. Det sjunde verket blev en svensk produktion, ”Offret”, som spelades in på Gotland och blev regissörens sista film. Ett drygt halvår efter premiären avled Tarkovskij av lungcancer, endast 54 år gammal. Det har spekulerats om att Tarkovskijs sjukdom berodde på att han under inspelningen av ”Stalker” vistades på platser där det fanns giftigt industriavfall, eftersom flera i produktionen dog av cancer i relativt unga år.
Det är därför på sätt och vis lämpligt att ”Offret” handlar om en värld som är nära att utplånas av tekniken i skepnad av ett kärnvapenkrig. Tarkovskij menade sig ha sanndrömmar och filmen känns som en sådan dröm, vilket späs på av det faktum att de delar av berättelsen som skildrar den begynnande katastrofen är filmade några få meter från den plats där Olof Palme blev mördad bara några månader efter inspelningen. En annan händelse 1986 som gjorde ”Offret” ännu mer aktuell var Tjernobylolyckan, som skedde en månad före premiären.
