Elnätspriserna ökar återigen betydligt mer än inflationen, och mest bland bolag som infört effektavgift. Dyraste elnätet är nu mer än dubbelt så dyrt som det billigaste.
– Att det skiljer så här mycket visar på att det finns ingen rimlig förklaring, säger Björn Berggren på Nils Holgersson-gruppen.
Mellan 2025 och 2026 steg elnätsavgiften i Sverige med i genomsnitt 8 procent, visar den nya rapporten från Nils Holgersson-gruppen, en sammanslutning av bostadsorganisationer.
På tre år har avgiften stigit med i genomsnitt 26 procent medan inflationen – de allmänna prisökningarna i samhället – har varit 5 procent.
– Det betyder att vi haft ökningar fem gånger högre än inflationen, säger Björn Berggren, ordförande för gruppen.
Mer än dubbelt så dyrt
Och det finns ingen rim och reson i prisbildningen, enligt honom. Det dyraste elnätet har Kraftringen, ett bolag ägt av flera kommuner i Skåne. Där kostar elnätsavgiften 195 öre/kWh inklusive moms. I närliggande Bromölla, också i Skåne, är elnätspriset 90 öre.
– Det går därmed inte att se att det blir dyrare i södra Sverige, eller att det blir dyrare utanför storstadsregioner. Tvärtom, det visar på att det inte finns någon förklaring helt enkelt, säger Berggren.
Snittpriset i riket för elnätsavgiften ligger på 132 öre/kWh inklusive moms, fördelat på en ofta hög fast avgift plus en rörlig förbrukningsdel. Själva elpriset, som faktureras separat ligger som regel lägre.
Investerar 30 miljarder
Elnätsbolagen agerar på en monopolmarknad som regleras av Energimarknadsinspektionen.
– Men det här visar på att vi har en reglering som inte fungerar, säger han.
Branschen pekar på de stora investeringarna som behövs, som förklaring till återkommande prisökningar.
”De svenska elnätsföretagen investerar omkring 30 miljarder kronor per år vilket också helt naturligt avspeglar sig i prisernas utveckling”, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen i en skriftlig kommentar.
I årets rapport har Nils Holgersson-gruppen analyserat hur bolagen som infört de kritiserade effektavgifterna har ändrat sina priser. Den genomsnittliga höjningen har varit högre bland dessa bolag, cirka 10 procent, mot omkring 4 procent för övriga elnätsföretag.
Beräkningarna är baserade på det typiska Nils Holgersson-huset, en fastighet med 15 lägenheter.
Svårt förstå
Sedan regeringen tog bort det tvingande kravet att alla ska införa effektavgift, har några bolag backat och tagit bort effekttarifferna som skulle vara intäktsneutrala.
– Det har varit en utmaning för kunderna att förstå de här modellerna och då kunna hantera det, säger Björn Berggren, även energiexpert på Sveriges Allmännytta.
