Drönare ska ersätta säkerhetspersonal i rättspsykiatrin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Målet är att öka tryggheten på sjukhusområdet och använda personalen till annat. Övervakningen ifrågasätts av både forskare och fackförbund.
– De personer som ska övervakas är i en utsatt situation, säger docent Moa Dahlin som forskar på tvångsvård.
Moa Dahlin är docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet och har forskat på bland annat frågor om tvångsvård. Foto: David Naylor
Rättspsykiatrins område vid universitetssjukhuset är 16 hektar stort och har 101 vårdplatser. I dag patrullerar runt 15 personer staketet, men om två år kommer det endast att höras ett surrande ljud längs inhägnaden. Den övervakande säkerhetspersonalen ska ersättas av drönare.
– Vi vill omfördela medarbetare från resurskrävande arbetsuppgifter till att arbeta närmare patienterna, säger Oskar Holmberg, projektledare och säkerhetsansvarig på rättspsykiatrin Rågården i Göteborg.
Projektet är just nu i startgroparna, men tanken är att drönarna ska fånga upp data från både patienter och personal.
Utsatt situation
Men planerna möter kritik.
– Att man inför en sådan här ingripande åtgärd för att hantera en resursfråga är något som verkligen kan ifrågasättas, säger Moa Dahlin, docent i offentlig rätt vid Uppsala universitet som forskar om bland annat tvångsvård.
Hon poängterar att det enligt både reglering för dataskydd och tvångsvård måste finnas tydligt rättsligt stöd för en sådan övervakning. Det ska också övervägas mindre ingripande åtgärder och huruvida insatsen är nödvändig.
– De personerna som ska övervakas är i en utsatt situation och vill gärna vara till lags, det går inte att säkerställa att deras samtycke är frivilligt, säger Moa Dahlin.
Oskar Holmberg anser att lösningen med drönarna är kostnadseffektiv.
– Vårt säkerhetsarbete ska inkräkta så lite som möjligt på vården, men samtidigt är dessa personer dömda till vård och det kommer att finnas en viss typ av säkerhetsarbete, säger han.
Den information som lagras när drönare flyger över rättspsykiatrin vid Sahlgrenskas universitet ska lagras så kort tid som möjligt, enligt projektledaren Oskar Holmberg. Foto: Sahlgrenska universitetssjukhuset
Människor eller maskiner
Vice avdelningsordförande för Vårdförbundet i Västra Götaland, Matilda Eriksson, hoppas att innovationsprojektet kan bidra med en ökad trygghet.
– Så länge tekniken fungerar spelar det ingen roll om det är människor eller maskiner som söker av området, säger hon.
Samtidigt finns en oro över hur lagrad data ska användas.
– Vi menar att man inte ska få använda drönarens information i personalärenden, säger Matilda Eriksson.
Syftet med projektet är inte att identifiera personalproblem, men vad som sker om det skulle upptäckas problembeteende via drönarna får diskuteras vidare.
– Det blir en diskussion mellan chefer och fackorganisationer, säger Oskar Holmberg.
