Hälsa

Dopamin kan minska alkoholsug

Malin Nordstrand
Malin Nordstrand
loadingPersoner med ett dagligt alkoholberoende är ofta i övrigt väletablerade personer med arbete och en praktiskt fungerande vardag. Samtidigt kan långvarigt alkoholintag leda till allvarliga sjukdomar och social isolering. Foto: Shutterstock
Personer med ett dagligt alkoholberoende är ofta i övrigt väletablerade personer med arbete och en praktiskt fungerande vardag. Samtidigt kan långvarigt alkoholintag leda till allvarliga sjukdomar och social isolering. Foto: Shutterstock

Att öka dopaminnivåerna, det vill säga hjärnans ”må bra”-signaler, minskar alkoholberoende. Det visar både en ny studie på läkemedelsbehandlingar och tidigare studier på sambandet mellan fysisk träning och alkoholmissbruk.

Att alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem och frisätter signalsubstansen dopamin har varit känt länge inom forskningen. Man vet också att människor som druckit alkohol eller tagit andra beroendeframkallande substanser under en längre tid får en sänkning i sitt dopaminsystem. Det här leder till att man befinner sig i ett nedstämt och glädjelöst tillstånd, vilket driver önskan att dricka mer alkohol för att må bra igen.

Den här förklaringsmodellen kallas inom forskarvärlden för dopaminhypotesen.

Läkemedelsstudien

384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende deltog. Studien pågick i 13 veckor.

Två läkemedel i kombination studerades: Vareniklin och Bupropion.

Deltagarna lottades in i fyra grupper. Antingen fick de ett av läkemedlen, kombinationsbehandlingen, eller placebo (verkningslös). Ingen visste vilken grupp de hamnade i.

Alkoholintaget minskade mest hos dem som fick båda läkemedlen, men även vareniklin hade en effekt.

Biverkningen illamående var betydligt mindre hos de som fick kombinationsbehandlingen än hos dem som enbart fick Vareniklin.

DOPAMINHYPOTESEN (vid bereoende)

Begreppet dopaminhypotes (eller "dopamine theory") används för att förklara hur dopaminsystemets förändringar ligger bakom alkoholberoende.

Alkohol och andra beroendeframkallande substanser ger en kraftig frisättning av dopamin i hjärnans belöningssystem (mesolimbiska kretsen), vilket ger starka känslor av välbehag.

Vid långvarig konsumtion anpassar hjärnan sig genom att sänka dopaminsystemets standardnivåer för att motverka topparna – vilket leder till att personen känner sig nedstämd, påverad och behöver mer alkohol för att må bra igen.

Malin Nordstrand
Malin Nordstrand
Feedback

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Hälsa

Dopamin kan minska alkoholsug

Malin Nordstrand
Malin Nordstrand
loadingPersoner med ett dagligt alkoholberoende är ofta i övrigt väletablerade personer med arbete och en praktiskt fungerande vardag. Samtidigt kan långvarigt alkoholintag leda till allvarliga sjukdomar och social isolering. Foto: Shutterstock
Personer med ett dagligt alkoholberoende är ofta i övrigt väletablerade personer med arbete och en praktiskt fungerande vardag. Samtidigt kan långvarigt alkoholintag leda till allvarliga sjukdomar och social isolering. Foto: Shutterstock

Att öka dopaminnivåerna, det vill säga hjärnans ”må bra”-signaler, minskar alkoholberoende. Det visar både en ny studie på läkemedelsbehandlingar och tidigare studier på sambandet mellan fysisk träning och alkoholmissbruk.

Att alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem och frisätter signalsubstansen dopamin har varit känt länge inom forskningen. Man vet också att människor som druckit alkohol eller tagit andra beroendeframkallande substanser under en längre tid får en sänkning i sitt dopaminsystem. Det här leder till att man befinner sig i ett nedstämt och glädjelöst tillstånd, vilket driver önskan att dricka mer alkohol för att må bra igen.

Den här förklaringsmodellen kallas inom forskarvärlden för dopaminhypotesen.

Läkemedelsstudien

384 personer med måttligt till svårt alkoholberoende deltog. Studien pågick i 13 veckor.

Två läkemedel i kombination studerades: Vareniklin och Bupropion.

Deltagarna lottades in i fyra grupper. Antingen fick de ett av läkemedlen, kombinationsbehandlingen, eller placebo (verkningslös). Ingen visste vilken grupp de hamnade i.

Alkoholintaget minskade mest hos dem som fick båda läkemedlen, men även vareniklin hade en effekt.

Biverkningen illamående var betydligt mindre hos de som fick kombinationsbehandlingen än hos dem som enbart fick Vareniklin.

DOPAMINHYPOTESEN (vid bereoende)

Begreppet dopaminhypotes (eller "dopamine theory") används för att förklara hur dopaminsystemets förändringar ligger bakom alkoholberoende.

Alkohol och andra beroendeframkallande substanser ger en kraftig frisättning av dopamin i hjärnans belöningssystem (mesolimbiska kretsen), vilket ger starka känslor av välbehag.

Vid långvarig konsumtion anpassar hjärnan sig genom att sänka dopaminsystemets standardnivåer för att motverka topparna – vilket leder till att personen känner sig nedstämd, påverad och behöver mer alkohol för att må bra igen.

Malin Nordstrand
Malin Nordstrand
Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025