Nästan var tredje domstol bedömer att nämndemäns beteende har påverkat rättens trovärdighet negativt, enligt en granskning av Riksrevisionen.

– Det som exempelvis lyfts är att nämndemän inte har varit tillräckligt uppmärksamma på det som sägs och händer i salen, att de har ett partiskt uppträdande eller gjort uttalanden på sociala medier som gör att man kan ifrågasätta deras opartiskhet, säger Linnea Olander, projektledare för granskningen.

Enligt granskningen bedöms det delvis bero på bristande kunskaper om vad uppdraget kräver. Nämndemän får bara en kort introduktionsutbildning, som varierar i längd från en till åtta timmar.

För kort utbildning

Enligt Riksrevisionens bedömning är det otillräckligt.

– De har samma ansvar för besluten som fattas och deras röster väger lika tungt som juristdomarnas, så de har en stor del i dömandet, säger Olander.

Utbildningarna ger inget utrymme för diskussion eller reflektion, utan är snarare att likna vid en föreläsning.

– Då ska de dels få praktisk information om domstolen, men också om frågor som sekretess, jäv, vad de har för roll i dömande, vad som får beaktas och inte. Så det är väldigt många delar som ska tryckas in i den här korta utbildningen.

Brott upptäcks inte

Granskningen visar även att domstolarnas möjligheter att kontrollera nämndemännen mot polisens register är begränsade. Detta görs inför en ny tjänsteperiod, men inte löpande, vilket gör att eventuell brottslighet som begås efter tillträdet inte upptäcks.

En annan brist är att målet om att nämndemännen ska avspegla befolkningen i fråga om ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke inte har nåtts. I förlängningen bedöms detta kunna leda till minskat förtroende för rättsväsendet.

– Nämndemannakåren är i genomsnitt äldre än befolkningen i stort, och det är en lägre andel som är födda utomlands, säger Linnea Olander.

Totalt tjänstgör cirka 8 100 nämndemän i domstolarna.