Det finns många djur som vandrar runt med sina tänder och hullingar laddade med giftcocktails som kan döda en fullstor människa – eller flera. Ofta är giftet långt mer kraftfullt än nödvändigt för den som föredrar en liten gnagare till middag.
Ett enda bett från taipanormen innehåller tillräckligt mycket gift för att ta livet av 250 000 möss eller hundra vuxna människor. Och det räcker med att peta på en pilgiftsgroda för att dö. Kägelsnäckan har en livsfarlig giftharpun och badande turister har dött av kubmaneter.
Att människor faller offer för dessa kraftfulla dödsvapen beror dock oftast på otur. Men varför har de här djuren utvecklat så pass potent gift när de oftast bara använder det i en mot en-situationer – och väldigt sällan är ute efter ett byte i människostorlek?
Stor koncentration
– Koncentrationen måste vara väldigt stark om exempelvis taipanen ska döda ett byte. När den träffar på en liten gnagare vill den att den ska dö väldigt snabbt, och inte kuta iväg och gömma sig, säger Jonas Wahlström, föreståndare för Skansenakvariet.
TT: Men det är stor skillnad på en liten gnagare och 250 000 möss?
– Jo, men det krävs en stor koncentration för att bytet ska dö så snabbt som möjligt. Det ska helst dö i samma ögonblick som det blir bitet för att ligga där som en läcker middag.
En vanlig teori om varför djur har mer gift än de behöver är att de måste kompensera brister på andra områden, som problem att försvara sig mot andra djur eller ett långsamt rörelsemönster.
Gift kan dock vara ett kostsamt vapen. En studie på näsgropsormar visade en ökning av metabolisk aktivitet på 11 procent efter att den använt sitt gift, vilket tyder på en koppling mellan fysisk ansträngning och giftproduktion, enligt BBC.
Vissa typer av maneter kan vara dödliga för människor, på bilden syns irukandjimaneten som är en släkting till kubmaneten. (Foto: AP/TT-arkivbild)
Torrbett
Men en orm slösar inte gift i onödan, enligt Wahlström.
– De tömmer sig inte helt och hållet, utan varje bett avger en viss mängd. Om gnagarna kommer på rad kan de bita en i taget.
– Många bett är också torrbett. Ormen ger inte ifrån sig gift eftersom den inte har någon anledning, som när den träffar på en människa som den ändå inte kan svälja.
(TT)
| Några av de giftigaste djuren |
| Världens giftigaste djur är den färgstarka pilgiftsgrodan som lever i Sydamerika. De finns också på Skansenakvariet där de fötts upp i generationer och där har djurparkens diet gjort att grodan förlorat sin giftighet. Träffar man på en pilgiftsgroda i Ecuador är det dock en dödligt dålig idé att ta upp den i handen. Kubmaneter, även kallad havsgeting, finns i alla tropiska vatten och är bland de giftigaste djuren på jorden. Förekommer främst i Asien och Australien, kan bli lika stor som en handboll och har flera meter långa tentakler. Kägelsnäckan lever i tropiska hav och har en slags giftig harpun som kan döda människor – även om snäckan själv mest är intresserad av en fiskmiddag. Dess vackra skal gör den attraktiv som samlarobjekt. Taipanen är världens giftigaste landorm och lever bland annat i ökenområden i Australien. Ormen är femtio gånger giftigare än den indiska kobran, och ett enda bett innehåller tillräckligt med gift för att döda hundra vuxna. Källa: Jonas Wahlström, BBC, TT:s arkiv |
