loadingForskare har tittat närmare på varför olika sorters öl har olika uthålligt skum. Arkivbild. Foto: Hiro Komae/AP/TT
Forskare har tittat närmare på varför olika sorters öl har olika uthålligt skum. Arkivbild. Foto: Hiro Komae/AP/TT
Vetenskap

Det här avgör hur ölet skummar

Petra Hedbom/TT

För många är den bästa ölen den med ett skum som håller länge. Nu har forskare djupdykt i vad det är som får vissa sorter att hålla den vita toppen längre än andra.

En varm dag med en kall nytappad öl. För många svenskar är sommaren den tiden på året då öl smakar som allra bäst och kanske är det vita skummet en viktig del av upplevelsen. Skummet kan också observeras för att avgöra om det varit en lyckad jäsningsprocess.

Precis som andra typer av skum består det som ligger överst på ölen av små luftfyllda bubblor som åtskiljs av en tunn hinna av vätska. Om inte hinnan är stabil kommer bubblorna att spricka. Hur länge bubblorna hålls hela beror på flera saker, bland annat mängden koldioxid i bubblan, proteinsammansättningen i vätskan, ytspänningen och viskositet – hur trögflytande vätskan är. Ibland tillsätts olika ämnen för att skummet ska bli mer fast.

Perfekt modell

I en ny studie har forskare vid bland annat Eindhoven university of technology i Nederländerna undersökt vad som händer i den tunna hinnan av vätska som skiljer två skumbubblor åt. De ville framför allt använda öl eftersom de uppfattade drycken som en perfekt modell för hur skum bildas och försvinner.

Sex ölsorter studerades – två sorters underjäst schweizisk lager, en enkeljäst belgisk ale, en dubbeljäst belgisk ale och två sorters trippeljäst belgisk trappistöl (bryggd på kloster av trappistmunkar).

Enligt studien, som publicerats i tidskriften Physics of Fluids, är det olika fysikaliska skeenden som håller skummet i olika typer av öl. De trippeljästa ölerna hade tillsammans med en av lagersorterna det mest stabila skummet, följt av den dubbeljästa. Den enkeljästa ölen och den andra lagersorten hade det minst stabila skummet. Men hur länge det hålls avgörs av olika saker i de olika ölsorterna.

Protein påverkar

I lagerölen var viskositeten vid ytan den avgörande faktorn, vilket i sin tur påverkades av proteinerna i ölen – ju mer protein desto mer hållfast skum. Med trappistölen var det i stället en mer komplex interaktion mellan ytspänning och viskositeten som avgjorde.

”Hur stabilt skummet är avgörs inte av en sak. Det går inte att bara förändra en faktor och få det på ett visst sätt …”, säger Jan Vermant, en av studieförfattarna i ett pressmeddelande.

Forskarna påpekar att studien kan ge kunskaper som sträcker sig bortom ölens värld.

Rättelse: I en tidigare version fanns en felaktighet om trappistöl.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingForskare har tittat närmare på varför olika sorters öl har olika uthålligt skum. Arkivbild. Foto: Hiro Komae/AP/TT
Forskare har tittat närmare på varför olika sorters öl har olika uthålligt skum. Arkivbild. Foto: Hiro Komae/AP/TT
Vetenskap

Det här avgör hur ölet skummar

Petra Hedbom/TT

För många är den bästa ölen den med ett skum som håller länge. Nu har forskare djupdykt i vad det är som får vissa sorter att hålla den vita toppen längre än andra.

En varm dag med en kall nytappad öl. För många svenskar är sommaren den tiden på året då öl smakar som allra bäst och kanske är det vita skummet en viktig del av upplevelsen. Skummet kan också observeras för att avgöra om det varit en lyckad jäsningsprocess.

Precis som andra typer av skum består det som ligger överst på ölen av små luftfyllda bubblor som åtskiljs av en tunn hinna av vätska. Om inte hinnan är stabil kommer bubblorna att spricka. Hur länge bubblorna hålls hela beror på flera saker, bland annat mängden koldioxid i bubblan, proteinsammansättningen i vätskan, ytspänningen och viskositet – hur trögflytande vätskan är. Ibland tillsätts olika ämnen för att skummet ska bli mer fast.

Perfekt modell

I en ny studie har forskare vid bland annat Eindhoven university of technology i Nederländerna undersökt vad som händer i den tunna hinnan av vätska som skiljer två skumbubblor åt. De ville framför allt använda öl eftersom de uppfattade drycken som en perfekt modell för hur skum bildas och försvinner.

Sex ölsorter studerades – två sorters underjäst schweizisk lager, en enkeljäst belgisk ale, en dubbeljäst belgisk ale och två sorters trippeljäst belgisk trappistöl (bryggd på kloster av trappistmunkar).

Enligt studien, som publicerats i tidskriften Physics of Fluids, är det olika fysikaliska skeenden som håller skummet i olika typer av öl. De trippeljästa ölerna hade tillsammans med en av lagersorterna det mest stabila skummet, följt av den dubbeljästa. Den enkeljästa ölen och den andra lagersorten hade det minst stabila skummet. Men hur länge det hålls avgörs av olika saker i de olika ölsorterna.

Protein påverkar

I lagerölen var viskositeten vid ytan den avgörande faktorn, vilket i sin tur påverkades av proteinerna i ölen – ju mer protein desto mer hållfast skum. Med trappistölen var det i stället en mer komplex interaktion mellan ytspänning och viskositeten som avgjorde.

”Hur stabilt skummet är avgörs inte av en sak. Det går inte att bara förändra en faktor och få det på ett visst sätt …”, säger Jan Vermant, en av studieförfattarna i ett pressmeddelande.

Forskarna påpekar att studien kan ge kunskaper som sträcker sig bortom ölens värld.

Rättelse: I en tidigare version fanns en felaktighet om trappistöl.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times AB
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times AB 2025